Advokaten 1
Fokus Meddelarfrihet eller muta? ning för att eft
erforska källan endast om de uppgifter som publicerats faller under kvalificerad sekretess eller om ett dokument med hemliga uppgifter kommit på drift. Det är endast i dessa fall en förundersökning skulle kunna uppdaga om det också förkommit att någon tagit emot ersättning. Claes Sandgren, som också är ordförande i Institutet mot Mutor, hoppas trots allt att medierna själva ska ta itu med det han betecknar som ett problem. Ett förbud mot att muta borde enligt Claes Sandgren skrivas in i de yrkesetiska reglerna. Men det kommer inte att ske enligt Per Hultengård. – Det finns ingen anledning att reglera ett icke-problem. Det är däremot extremt viktigt att meddelarfriheten upprätthålls för att uppdaga oegentligheter inom det allmänna. Det finns ett pris för detta, som kan innebära ett illojalt läckande, men som för att alls kunna äga rum där det verkligen behövs, måste finnas och – faktiskt – även kunna innefatta en ekonomisk ersättning, säger Hultengård. Se öVer LaGStiftninGen Om medierna inte själva agerar är Claes Sandgren inte främmande för att lagstiftningen ses över. – Men jag vill inte avskaffa meddelarfriheten för någon grupp eller rent generellt. Den väg lagstiftaren i så fall bör välja är att låta fler uppgifter falla in under kvalificerad sekretess. Därmed bryts meddelarskyddet i dessa fall, förklarar han utan att ange vilka uppgifter som borde ges ett starkare sekretesskydd. Även om det framkommer att en myndighetsperson tagit emot ersättning för att lämna ut en uppgift till media inställer sig frågan om det verkligen begåtts ett mutbrott. Bestämmelsen i brottsbalken om mutbrott syftar till att skydda viktiga samhällsfunktioner och komma åt fall där någon genom en förmån låter sig påverkas i sin myndighetsutövning. I lagens förarbeten anges muta som en förmån ”som ges till anställda hos domstolar och andra myndigheter i syfte att påverka den dömande verksamheten, annan myndighetsutövning eller offentlig upphandling”. Ytterligare ett krav är att beslutet står i strid med gällande rätt. Att lämna ut hemliga uppgifter för publicering i grundlagsskyddade medier strider inte mot gällande rätt. Grundlagen gör det straffritt att lämna ut sådana uppgifter. Ett sådant utlämnande kan heller inte anses utgöra myndighetsutövning. Även i de fall uppgifter med kvalificerad sekretess eller dokument med hemliga uppgifter lämnats ut mot ersättning är det sannolikt inte frågan om ett mutbrott. Sådana överträdelser kan däremot beivras enligt straffbestämmelserna om meddelarbrott i yttrandefrihetsgrundlagarna. n Per Hultengård. ligt utskottet regler som gör att förhållanden som det finns anledning att uppmärksamma blir kända. Regeringen har nu också tillsatt en utredning som förväntas lämna sitt förslag i slutet av året. MOtiOner OM beGränSninGar Antalet motioner inom det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga område uppgår varje år till 20–30 stycken. Bland dem finns även enstaka återkommande motioner om att meddelarfriheten för uppgifter som berör brott bör begränsas. ”Det finns flera exempel på tillfällen då sekretessbelagda uppgifter från pågående polisiära förundersökningar läckts och publicerats medialt. När detta sker blir syftet sällan att informera allmänheten eller att påtala allvarliga missförhållanden i en utredning, utan istället att skapa slagkraftiga och Advokaten Nr 5 • 2013 lösnummersäljande rubriker, förstasidor och löpsedlar”, skriver socialdemokraten Susanne Eberstein i sin motion. Eberstein kräver att undantagen från meddelarfriheten vidgas till att gälla ”alla uppgifter från pågående brottsutredningar” och vill ha en ”översyn av undantag från meddelarfriheten för polismyndighetens personal vid pågående brottsutredningar”. Liknande krav framförs i en motion av kristdemokraten Otto von Arnold som därtill också vill se över sekretessen vid polisingripanden. Precis som tidigare år avvisar utskottet motionärernas krav. Utskottet avslår också vänsterpartisten Josefin Brinks krav på obligatorisk information om meddelarfrihet och efterforskningsförbudet. Det behövs enligt motionären eftersom det trots reglerna förekommer att offentliga arbetsgivare ”sätter munkavle” på anställda med hänvisning till lojalitetsplikten. n Historisk tillbakablick: Ett skydd som har vårdats länge – vänd! 31