Rapport Ungdomsrörelsen i siffror 2021 1
transparenta forum. Dessutom är direkt lobbying m
er resurskrävande än de formaliserade arrangemangen som kännetecknade den svenska modellen, varför organisationer med stark ekonomi och etablerade kontakter gynnas i förhållande till mer resurssvaga aktörer. 6 MINSKAT DELTAGANDE I takt med att civilsamhällets påverkansarbete i allt högre utsträckning förflyttats till informella nätverk och lobbying mot enskilda politiker, har även civilsamhällets deltagande i SOU-processer sjunkit. Lundbergs kartläggning visar att allt färre civilsamhällesorganisationer bjuds in att besvara remisser. I relation till andra aktörer har civilsamhällets inbjudningar minskat med sju procent från 1964–2009, medan offentliga aktörer och marknadsaktörer ökat med tre respektive fyra procent. 7 Även vad gäller inkomna remissvar har civilsamhällets andel sjunkit. Lundbergs genomgång visar att inkomna remissvar från civilsamhället har minskat med 12 procent mellan 1964–2009. Särskilt stort är tappet bland idébaserade- och religiösa organisationer som minskade med 15 procent vardera. Under samma period har benägenheten att svara ökat bland offentliga aktörer och företag. 8 Hur stort tappet är för just ungdomsorganisationer vet vi inte, men Kulturdepartementets bild är att minskningen är oroväckande. VAD KRÄVS FÖR ATT DELTA? De senaste 30 åren har vi alltså sett en förhållandevis dramatisk förändring i förhållandet mellan stat och civilsamhället. Den svenska modellens formaliserade arrangemang har förbytts till mer informella dialogforum, samtal och lobbying. Samtidigt har synen på civilsamhällets huvudsakliga roll förändrats - från idé- och policyutvecklare till utförare av service- och välfärdstjänster. Så vad är det som krävs för att delta i SOU-processer i det nya klimatet? Varför blir vissa aktörer inbjudna att delta i högre utsträckning än andra? Insiderstatus Återigen är det Erik Lundberg som tittat närmast på detta. Hans analys visar att flera faktorer spelar in: organisationernas ekonomiska resurser och stort antal medlemmar är inte oväsentligt för att bli inbjuden som remissinstans eller delta som expert eller referens i utredningar. Men den viktigaste faktorn är den Lundberg benämner som ”insiderstatus”. Med insiderstatus menas organisationer som har en priviligierad position genom kanaler 6 Lundberg, Erik. ”Intresseorganisationernas deltagande i politiska beslutsprocesser.” Rapport på uppdrag av Demokratiutredningen (2014) 7 Ibid. 8 ibid 49