Rapport Ungdomsrörelsen i siffror 2021 1
I kartläggningen kan vi se att benägenheter att b
esvara remisser är hög i relation till andelen organisationer som fått förfrågan. Ungefär var tredje förfrågan leder till ett remissvar. Särskilt organisationer som endast får en eller ett par förförfrågningar per år skriver remissvar i mycket stor utsträckning. I vår referensgrupp förklarade flera deltagare att deras organisationer verkligen prioriterar remissvar när väl chansen ges. Dels för att påverka i den aktuella frågan, men också för att öka organisationens legitimitet och utsikter att även i framtiden bli tillfrågade som remissinstans eller delta i referens- och expertgrupper. Det finns alltså en intuitiv insikt och förståelse för den viktiga roll Lundberg kallar insiderstatus och organisationer som sällan tillfrågas arbetar aktivt för att öka sin. Expert- och referensgrupper I princip alla experter vi talat med menar att deltagande i utredningarnas expert- och referensgrupper är ett effektivt sätt att påverka utredningens arbete och de slutgiltiga förslagen. Det är genom dessa grupper utredaren inhämtar perspektiv och kunskap från sakkunniga och aktörer som kan komma att påverkas av utredningens förslag. Enligt vår SIFO-undersökning deltog 36 procent av de tillfrågade organisationerna i expert eller referensgrupp de senaste 24 månaderna, vilket är en relativt hög siffra. I vår egen referensgrupp påtalade flera organisationer att deltagandet är väldigt beroende av vilka frågor som utreds och att det de senaste två åren pågått flera utredningar med frågeställningar som är direkt kopplade till ungdomsrörelsen. Det förhållandevis höga deltagandet kan därför vara något uppblåst och representerar inte nödvändigtvis hur det brukar se ut. OJÄMNT DELTAGANDE För att sammanfatta svaren av vår första frågeställning kan vi dra två huvudsakliga slutsatser: För det första bedriver ungdomsrörelsen ett omfattande påverkansarbete men många menar att deras politiska arbete kopplat till utredningar och remisser behöver ges bättre förutsättningar för att utvecklas. För det andra lämnas stora delar av ungdomsrörelsen utanför utredningsprocessen. 40 procent har inte funnits på en enda remisslista de senaste tolv månaderna, medan ett fåtal organisationer tillfrågats fler än fem gånger. Resultaten från vår kartläggning stämmer väl överens med forskningen: vissa resursstarka organisationer med etablerad legitimitet inom Regeringskansliet deltar i relativt hög grad, medan den stora majoriteten aldrig eller väldigt sällan blir inbjudna att delta. Förutsättningarna för politisk påverkan genom statliga utredningar skiljer sig alltså kraftigt åt mellan olika organisationer. 53