Rapport Ungdomsrörelsen i siffror 2021 1
formella och byråkratiska procedur och språk är e
tt hinder. Dels krävs stor förförståelse av frågorna som utreds och en vana att tillgodogöra sig byråkratiskt och juridiskt avancerade rapporter. Dels upplever många att förväntningarna från mottagaren är stor. Remissvaren bör uppfylla samma krav på byråkratisk korrekthet och ämneskunskap som själva utredningen. Detta har en avskräckande effekt på många organisationer som upplever att de inte kan nå upp till kraven och avstår därför från att delta. Särskilt organisationer som sällan får remissförfrågningar känner stor press att leverera bra svar när de väl blir tillfrågade, för att på så vis öka sina chanser att besvara fler remisser i framtiden. De egenställda kraven och den upplevda förväntningen från Regeringskansliet höjer trösklarna för många organisationer. Återigen skapas här ett glapp mellan större organisationer med förtroendevalda och kanslipersonal som har tid och erfarenhet av att arbeta med utredningar och remisser, och mindre organisationer som saknar både resurser och erfarenhet. De högt ställda kraven på remissers form och akademiska kvalitéer kan också innebära demokratiska problem och motverkar till viss del remissprocedurens kärnsyfte: att alla som berörs av utredningens förslag ska ha möjlighet att yttra sig och tas på allvar. Men när den rätten i realiteten förbehålls de med erfarenhet och relevant högskoleutbildning kommer vissas perspektiv utelämnas. Om man inom Regeringskansliet och i utredningsväsendet menar allvar med att allas behov, kunskap och erfarenheter ska ges utrymme måste trösklarna för deltagande anpassas efter målgrupp. Det ska inte krävas en avslutad högskoleutbildning för att delta i demokratiska processer. Det finns kunskapsbrister i form av ”expertkunskap” på specifika områden som många söker. Vi upplever att erfarenhetsbaserat innehåll inte alltid tas på allvar utan att studier alltid väger högre trots starka indikationer till oss att det ser annorlunda ut. Kort om tid Många upplever att tidsfristen om tre månader att besvara remisser ofta är för kort. De hinner helt enkelt inte sätta in i frågan och författa ett svar innan svarstiden är slut. Särskilt mindre organisationer med små personalresurser berättar att de sällan hinner prioritera remisser framför mer medlemsnära arbete. För myndigheter, kommuner och näringslivet kan tre månader nog framstå som lång tid, men i ungdomsrörelsen där mycket av arbetet sker ideellt och resurserna är små är situationen annorlunda. En utredning kan vara över 56