Anna Nordström Fogelberg MIN JAKT Det gällde att
vakna supertidigt... a morfar. lbert, det var Albert Fogelberg, hejderidare på Sövdeborg. Ordet hejderidare lär ha tyskt ursprung och vara ett samlingsbegrepp som täcker in de båda yrkeskategorierna jägmästare och skogvaktare och fanns på de större godsen i Skåne. Anna Nordström Fogelberg kommer från en lång rad jägare. Hon plockar fram ett gammal fotografi med män i knickers på en snickarglädjeförsedd veranda. – Det där är min mammas farfar, Karl Rudolf Fogelberg. Han var jägare på Sövdeborg och alla fyra söner blev jägare och skogvaktare. En av dem var alltså Albert, Annas Anna Nordström Fogelbergs morfar Albert hade ett speciellt förhållande till sina hundar. – När jag växte upp var jakten en självklar del i vardagen. Många i familjen var yrkesjägare. Tio timmar i buss För Annas egen del handlade det främst om hundar. Hon har haft flera som hon tränat, men någon het önskan om att bli jägare har inte funnits. Förrän vintern 2010. – Jag jobbade många år med projektledning och ekonomi i Stockholm, säger hon och berättar att hon pendlade mellan Ystad och huvudstaden varje vecka. En vinterdag står hon på Bromma flygplats och försöker få plats på sista planet till Ystad innan snöstormen slår till. Hon missar planet och tvingas åka buss tio timmar i snöstorm. – Det här funkar inte, tänkte jag. Ta över en hund? Sov på helspänn Det var hos Albert och mormor (vad hette hon) som Anna tillbringade all sin lediga tid när hon var liten. – Om det hängde fasaner och Rio Basic Game 30 g. US 5-7. Dagsaktuellt pris. änder på förstukvisten när jag kom visste jag att jag och mormor skulle få sitta där eller i källaren och plocka dem. Och det gällde att vakna supertidigt så att jag hann med morfar ut för att plocka upp näten eller ut i skogen. Han sa aldrig till, men om jag kom fick jag följa med. Så jag sov som på nålar och låg på helspänn för att vakna i tid. Självklar del i vardagen Vi träffar Anna i Ystad. Hon ursäktar sig med att huset är kallt, det är inte ofta hon är här. Mestadels bor hon ”på landet”, mitt på Österlen. När hennes son börjar skolan nästa år får de bo mer ”i stan”. Här är ett rum vigt åt Annas stora intresse, jakten. Det är här fotografierna från morfars far och morfar finns, tillsammans med jakt- och hundböcker samt ärvda troféer och morfars gamla vättar. Samtidigt hade Anna fått ett erbjudande om att ta över en dansk jaktlabrador i behov av nytt hem. Skulle hon välja hunden kunde hon inte längre jobba i Stockholm. – Man kan säga att beslutet tvingades fram. Anna sa upp sig och började jobba på familjeföretaget istället. Ungefär vid den här tiden kom också den efterlängtade sonen och Anna bestämde sig för en lång mammaledighet. – Jag insåg också att hur mycket pengar man än tjänar finns det mycket mer i livet än pengar. När hon tog över Gordon, som jaktlabradoren hette insåg hon att det länge varit något som fattades. ”Du har det i blodet” Ingen i släkten blev förvånad när Anna tog sin jägarexamen. ”Du har det i blodet”, sa mostern och alla var överens om att om det var någon som skulle plocka upp morfar Alberts stafettpinne så var det Anna. – Så jag har valt att jobba lite för att få mer utrymme över till jakt. Det är ju det jag vill. >> JAGUARMAGASINET.SE 107