Bygdegården 1
COOMPANION ROSLAGEN & NORRORT På en kurs i gärdsg
årdsbygge på Färsna Gård utanför Norrtälje byggdes en vacker gärdsgård kring skolbarnens odlingar. Foto: Sarah Thorsaeus Tuss Danielsson och Khadija Muzafari på Singö Bygdegård. Båda hjälpte till vid Singöskoj, barnaktiviteter på onsdagarna. På bilden finns också en tavla med en estländsk kvinna som kom till Singö på 1940-talet med dåtidens stora flyktingvåg från Baltikum. Flera av Singöborna är barn och barnbarn till dessa flyktingar. Foto: Sarah Thorsaeus Föreningspraktik skapar integration I Coompanion Roslagen & Norrorts integrationsprojekt är företags- och föreningspraktik modellen för framgångsrik integration. – Många utlandsfödda känner inte till att föreningslivet är ryggraden i vårt samhälle. Föreningspraktik är lika viktig som företagspraktik för att lära sig hur samhälle och kultur fungerar, säger Sarah Thorsaeus, projektledare. Sverige har ett rikt föreningsliv, men för utlandsfödda finns ofta trösklar som gör det svårare att engagera sig. Föreningspraktik är ett led i att skapa tillit och förståelse för föreningslivet. Praktiken startar med en grupp som steg för steg lär sig hur det fungerar att engagera sig i exempelvis en bygdegård. Singö bygdegård var en av föreningarna som deltog i projektet, en förening Sarah själv är aktiv och engagerad i. – Utlandsfödda bor ofta i städer, många har aldrig varit 10 BYGDEGÅRDEN så långt utanför staden som en bygdegård kan vara. Det kan finnas osäkerhet hur man hittar eller tar sig tillbaka som gör att det känns obekvämt. Det är ett viktigt första steg att känna sig trygg med, säger Sarah. Deltagarna har sedan fått lära sig hur en bygdegård bokas, vilka aktiviteter som görs och hur. Att syftet inte är att tjäna pengar, utan att bidra med att göra roliga saker för att det är viktigt för bygden. – Sverige skiljer sig beroende på om du bor i stad eller land. Bor man i landsbygden får man gemensamt ordna det man vill ha. Många utlandsfödda kommer från kulturer där man gör mycket tillsammans. Det finns en glädje i att kunna bidra med engagemang där mycket görs gemensamt, som i en bygdegård. Det skapar självförtroende, fortsätter hon. I Singö bygdegård fick deltagarna hjälpa till att arrangera aktiviteter för barn och unga, ordna fika och delta vid fixardagar. Hon lyfter bygdegården som en föreningsform med stora möjligheter att bidra i ett integrationsarbete. – Bygdegården kretsar kring mötet och gemenskap. Många nysvenskar upplever att det svårt att hitta sociala sammanhang med svenskar och öva ett vardagligt samtal. Att få delta i sysslor, småprata och arrangera fyller viktiga bitar i att förstå och lära sig kultur, sociala koder och att visa vem man är, säger Sarah. Projektet Resursmodell Integration föreningsliv, småföretagande och besöksnäring har drivits genom finansiering av Leader Stockholmsbygd och avslutas nu. Sarah hoppas på fler samarbeten inom integration där utlandsfödda tar del av bygdegårdarna, och att bygdegårdarna ser värdet i att inkludera fler som en möjlighet att stärka ideella krafter. – Tänk hur skulle detta vara en tillgång för oss som bygdegård. Starta med ett tillfälle i taget, en aktivitet eller syssla. Visa att bygdegården är en plats för alla! avslutar Sarah. SOFIA OHLSSON