1177 Vårdguiden Uppsala Frågor om covid
1177 Vårdguiden Uppsala Peter hjälper till i vårde
n
1177 Vårdguiden Uppsala Högsäsong för stukningar o
ch frakturer
1177 Vårdguiden Uppsala Tema Stroke Anneli, 48, fi
ck en stroke när hon var gravid
text ANNA RITTER illustration CHRISTINA HEITMANN
S troke är ett samlingsnamn för hjärnskador som orsakas av en blod - propp eller en blödning i hjärnan. En stroke leder till syrebrist i hjärnan som gör att du plötsligt kan förlora olika funktioner som tal, rörelser, känsel eller syn. Stroke kan vara livshotande och kräver omedelbar vård på sjukhus. Antalet strokefall i Sverige har minskat med drygt 40 procent de senaste 20 åren. Det är också färre som dör till följd av stroke i dag. – I dag har vi väldigt eff ektiva behandlingar och kan förebygga stroke i mycket stor utsträckning, säger Bo Norrving, överläkare, professor i neurologi och en världsauktoritet inom strokeforskningen. Symtomen på stroke kan vanligen sammanfattas i det så kallade akuttestet (se sidan 13). – Det innebär att det är viktigt att söka akut om en person plötsligt får snedhet i ansiktet, svaghet i en kropps del eller svårt att prata, säger Bo Norrving. Ring genast 112 om du själv eller någon i närheten har symtom som skulle kunna bero på stroke. – Tidig behandling ökar möjligheterna att lösa upp en blodpropp och att förhindra att en ny uppstår, säger Bo Norrving. Ibland kan man få en så kallad tia, som ger symtom som liknar dem vid stroke, men som ofta går över efter några minuter. ” Om du får en TIA fi nns risk för att du får en ny eller större blodpropp inom de närmaste dygnen.” – Om du får en tia fi nns risk för att du får en ny eller större blodpropp inom de närmaste dygnen. Därför är det mycket viktigt att söka vård direkt, även om symtomen har gått över, säger Bo Norrving. Vilken behandling som ges beror på vad som är orsaken till stroken. Är det en blodpropp ges blodproppslösande läkemedel direkt i blodet med dropp. Ibland kan blodproppen behöva avlägsnas. Det görs via en slang som förs in i pulsådern i ljumsken och som når hjärnan. Är orsaken till stroken en kraftigare förträngning på halspulsådern kan man behöva opereras. Vanliga riskfaktorer Risken för stroke ökar om du har högt blodtryck, förmaksfl immer eller höga blodfetter. Att upptäcka och behandla dessa tillstånd är viktigt för att förebygga stroke. Förmaksfl immer är en störning i hjärtrytmen och den vanligaste orsaken till blodpropp i hjärnan. Symtomen är hjärtklappning, oregelbunden puls, försämrad fysisk ork och svå righeter att andas. Om du har oregelbunden hjärt rytm bör du söka vård för att utreda om du har förmaks1177 vårdguiden 2 • 20 fl immer. Blodförtunnande läkemedel har god eff ekt, och minskar risken för stroke med minst 70 pro cent. Högt blodtryck är något som ungefär en tredjedel av Sveriges vuxna befolkning har. Det är vanligt att inte känna någonting alls, men ibland kan du få lindriga symtom som lätt huvudvärk och trötthet. Alla vuxna bör ibland kon trollera sitt blodtryck, särskilt efter 50 eller om du har nära släktingar som haft högt blodtryck. Du kan mäta ditt blodtryck på en vårdcentral eller på vissa apotek. De fl esta behöver behandling med läkemedel för att sänka blodtrycket eff ektivt. Höga halter av blodfetter ger oftast inga symtom. På lång sikt ökar igentäppning av blodkärlen risken för sjukdomar i hjärta och blodkärl, däribland stroke. 1177.se/hoga-blodfetter 9 Beror stroken på en blödning kan läkaren genom ett ingrepp i pulsåderbråcket förhindra en ny blödning. För att minska risken för en ny stroke får man nästan alltid läke medelsbehandling. Det kan vara läkemedel mot högt blodtryck, blodförtunnande läkemedel eller läkemedel mot höga blodfetter. Efter stroken får man gå på regelbundna återbesök hos en läkare, oftast på en vårdcentral. Det kan också bli aktuellt med rehabilitering hos en fysioterapeut, arbetsterapeut eller logoped. Hur livet blir efter en stroke är väldigt individuellt. – Många fall av stroke är lindriga, men det är ändå relativt vanligt med någon form av besvär som kvarstår. Det kan vara trötthet, fumlighet, svårigheter att prata och nedsatt ork, säger Bo Norrving. – En liten andel av strokefallen ger svåra kvarstående besvär och funktionsnedsättningar som gör att man blir beroende av hjälp från andra. Med de nya behandlingsmöjligheterna vi har i dag minskar denna andel. 1177.se/stroke
1177 Vårdguiden Uppsala Jonas fick kronisk prostat
it
1177 Vårdguiden Uppsala Förebygg åksjuka
1177 Vårdguiden Uppsala Tarlan, 28, har psoriasis
1177 Vårdguiden Uppsala Plums i plurret! Tipsen ö
r ett säkrare badliv
1177 Vårdguiden Uppsala Ångest! Många känner oro o
ch ångest i svåra tider. Så kan du hantera känslorna