Fjärrvärmetidningen nr 3-2015 1
Fjärrkyla Förra sommarens utdragna värmebölja sat
te fjärrkylan på prov. Flera nät bygger nu ut sin kapacitet, för att kunna ta emot fler kunder, och vara bättre rustade när hettan slår till igen. F örra sommarens utdragna värmebölja blev en utmaning för många fjärrkylenät. Man tvingades ta till kreativa lösningar, exempelvis att spetsa kylan med kundernas gamla kylmaskiner. Samtidigt varnar klimatprognoserna för ett varmare klimat. Så sannolikheten ökar för fler somrar med högt kylbehov. Frågan är då, har detta lett till att energibolagen ser över sin kapacitet av fjärrkyla, och har kundintresset ökat? Förra sommaren kontaktade Fjärrvärmetidningen fyra bolag med fjärrkyla på menyn. Nu har en tid gått, vad har hänt? Ökad kapacitet i Västerås Hos Mälarenergi i Västerås finns planer på ökad kapacitet i fjärrkylan, får vi veta av Hans Dahlbäck, som är ansvarig för kundanläggningar. Men behov av ökad kapacitet beror också på fler kylkunder. – Vår produktion ligger på marginalen idag, berättar han. En ny ledning längre ut i Mälaren, bedöms som en bra metod att hämta kallare vatten till kylmaskinerna. Därmed kan man ta ut högre effekt. Mälarenergi ska också ersätta en gammal kylmaskin, med en som troligen får högre effekt. Båda projekten är under utredning, så än finns frågetecken. – Vi vet att det är kallare längre ut i Mälaren, men inte hur mycket kal12 Turning Turso i Malmö är ett av få bostadshus med fjärrkyla, men fjolårets varma sommar har lett till förfrågningar från flera bostadsbolag och bostadsrättsföreningar. lare. Och att bygga en kylledning tar tid, det krävs ju nya tillstånd, säger han. Halmstad bygger ut I Halmstad finns HEM (Halmstads Energi och Miljö AB) som bygger ut både nät och produktion för fjärrkylan. – Vi hoppas på fler kunder men vill också ha lite högre kapacitet. Den förra varma sommaren gav ett ökat intresse för fjärrkylan, förklarar Anders Bredfell. Främst sker nya installationer i kontor, affärslokaler, men även vårdboenden. Han berättar att HEM även fått förfrågningar om kyla från bostadsfastigheter. – Det är svårt att installera i befintliga boenden, man måste bygga om ventilation, vilket är svårt till rimliga kostnader. Så det har inte blivit några installationer. Dock är det tänkbart med fjärrkyla i bostäder, om det görs i nya hus nära fjärrkylans nät. Ökat behov i Umeå Hans Dahlbäck Christer Boberg Även Umeå Energi ser behov av ökad produktionskapacitet: – Vi tror inte sådan sommarvärme kommer så många gånger, men förra sommaren var det precis på håret att vi Anders Bredfell Magnus Stenvall klarade kylleveranserna. Till detta ska läggas att Bild: BARBARA BURG & OLIVER SCHUH/Pall man bygger i Umeå stadskärna, så vi har många kunder som är intresserade av fjärrkylan, säger Magnus Stenvall, chef för energiaffär affärsområde energilösningar. Sålunda har Umeå Energi under vintern investerat i utökad kylproduktion. Magnus Stenvall vill lyfta fram fjärrkylan som komplement för att stärka fjärrvärmens konkurrenskraft. – Vissa kunder har redan fjärrvärme och frågar efter kyla. När vi kan erbjuda båda dessa produkter, blir det många gånger ett konkurrenskraftigt alternativ mot värmepumpar, som är ett alternativ för kunder med både kyl- och värmebehov. Privata kunder vill kylas Fortum i Stockholm ser inga direkta behov av ökad kylkapacitet. I dagsläget räcker det att trimma den befintliga produktionen, som kan bli lite bättre, uppger Christer Boberg som är produktchef vid Fortum. Tillströmningen av nya kunder har inte rusat efter sommaren 2014, men det kan bero på att kylan är väl utbyggd i Stockholm. Den varma sommaren resulterade dock i att Fortum fått förfrågningar från bostadsrättsföreningar, vilka idag i princip aldrig haft kyla hittills. – Men det skulle bli väldigt dyrt, eftersom man måste bygga någon sorts sekundärsystem, om de inte redan har mekanisk tilluft som kan kylas. Inte heller hos Fortum har dessa förfrågningar lett till något konkret. BJÖRN ÅSLUND Fjärrvärmetidningen • Nr 3 • Maj 2015