Sten Omslag
Sten Innehåll
Sten Ordföranden har ordet: Säkra gravstenar
Sten Kort & gott: marmorminimalism, nytt showroom,
gymnastikredskap i kalksten med mera
Sten Stenbrottet: Brunflo
Sten Intervju: Anna-Malin Andersson
Sten Tema: Kyrkogårdens kulturmiljö
VINJETT XXXXXXXXX Gammal ”Relationer och det pers
on – liga mer än titel och sam– hällsposition är viktigt i dag”, säger Monica Sandberg. gravsten återanvänd vid en askgravplats. Gravsten i trädform. Kapningen symboliserar livet som avbryts. Grenar kan markera antal barn. En lagerkrans visar på den akademiska tillhörigheten. narnas betydelse för kyrkogårdarnas karaktär och den lokala historien. – På sina håll går avsteningen jättesnabbt, det finns kyrkogårdar som har blivit gräsöknar med bara enstaka ödsliga obelisker från 1800-talet kvar. Det är en sorglig, utarmande utveckling. Problemet är komplext. Många återgångna gravstenar lagras, grävs ner eller körs till kross. Monica Sandberg ser i stället stora möjligheter i återanvändning. Om stenarna är tidstypiska och en del av ett områdes helhet, kan nya gravrättsinnehavare få ta över dem. Äldre stenar kan också få ny funktion som namnbärare i en askgravlund eller på askgravplatser. För att anpassa stenarna till sin nya användning krävs kunniga stenhuggare som ser stenarnas särart och har förmåga att bibehålla deras karaktär. – Det är som att renovera gamla hus, det behövs varsamhet och kunskap, säger Monica Sandberg. Ett minskat intresse för nya gravstenar bör gå att lösa med en gravstenarnas vintagemarknad, understryker hon och lyfter fram värdet av hållbarhet, patina och tecken på tidigare liv. Om stenfirmor kunde sälja ett brett begagnat utbud, skulle både försäljning och kvalificerade stenarbeten i gammal stil öka. – Det gäller för stenbranschen att hoppa på tåget nu. I Uppsala tog förvaltningarna tidigt hand om återgångna stenar. Där kom Monica Sandberg i kontakt med ett systematiskt återbruk av gravstenar för att bevara äldre kyrkogårdsdelars karaktär och kulturhistoriska värden. Tidstypiska och miljöskapande gravvårdar höggs eller slipades om, dekorer FOTO: ANNA RUT FRIDHOLM och ornament behölls eller återställdes. Därefter placerades stenarna ut på platser där de historiskt passade in. När Uppsalaborna såg hur vackra gravstenarna blev växte intresset för att vila i kyrkogårdsmiljön där många av akademikerstadens bemärkta personer har sina gravar. – Vi gav även rådgivning till anhöriga om stilsorter och textbehandlingar som passade stenarna och deras tidsepoker. Monica Sandberg och hennes kolleger försökte motverka den djupblästrade texten, en modern maskinell metod som gör ett stort ingrepp i stenen. I stället betonade de värdet av exempelvis v-huggen text, som är lättläst och harmonierar med stenarna. På så sätt värnades även kulturarvet i stenhuggeriarbetet. Genom återbruket av gravstenar fick man en mer levande kyrkogård samtidigt som de kulturhistoriska värdena kunde bibehållas. – Det är nyckeln, säger Monica Sandberg, som också leder kursen Återbruk och utveckling på Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbund (SKKF). Hon tror på en framtida lösning. Många värdefulla, återgångna stenar behöver säkras. Det går att klara av i etapper. Men kyrkogårdsförvaltare behöver arbeta aktivt och strategiskt. Och kunskap om hur man beställer kvalificerade stenarbeten för att komma i gång med återbruk av gravstenar behöver byggas upp. Monica Sandberg återkommer till att en handfast manual skulle göra stor nytta, liksom utbildning. Förvaltningarna bör också upplysa om möjligheterna till återbruk via hemsidor, press och till begravningsbyråer. Kyrkogårdsförvaltningar och privatpersoner möts enligt henne alltför ofta av det generella påståendet att om arbetningar av äldre stenar är dyrare än nya gravstenar. – Det stämmer inte och följden blir att återbruk motverkas. I förlängningen handlar återanvändningen om att bevara våra äldre kyrkogårdars karaktär samtidigt som de används och utvecklas. På så sätt sparar vi också på ny gravmark och får mer levande kyrkogårdar. Det är miljövänligt att återanvända gravstenar och landets stenhuggerier kan upprätthålla kompetensen. Det är en win-win-situation, säger hon. På många kyrkogårdar finns upplag av nedmonterade gravstenar, ”en skatt som borde tas till vara”. – Om inskriptionen berättar något viktigt om bygden kan de till exempel återmonteras på sin ursprungliga plats eller i ett lapidarium som lyfter fram stenarna på ett fint sätt. All återanvändning av sten behöver inte heller handla om att ”Återgångna gravstenar borde återanvändas”, säger Monica Sandberg. 16 anamma deras tidsenliga stil. En yngre generation kanske ser stenarna som ”ekologiska”, hybrider av förr och nu med egna tillägg, med estetik från olika kulturer, inte minst dataspelsoch tatueringskulturen. Med god formgivning kan det bli en spännande och lönsam framtid för stenindustrins specialister. n
Sten Projekt: S:t Olofs kyrkogård
Sten Projekt: Nedskalat mästerverk
Sten Bilden: Mats Waern
Sten Projekt: Rådhustorget i Umeå
Sten Aktuell: Ernst Kirchsteiger
Sten Stenpriset 2019: De nominerade
Sten Krönikan: Sten 80 år
Sten Nyhet: Gravvårdscertifiering
Sten Fråga Kurt & Kai: Om lutande gravsten, glidan
de gatsten och allrent