Vårdguiden Omslag
Vårdguiden Notiser
Vårdguiden Innehåll
Vårdguiden Tema smärta
Vårdguiden Rörelse bäst mot ryggont
Vårdguiden "Jag har utvecklat strategier för att h
antera smärtan"
Vårdguiden "Behandlingen har förändrat mitt liv"
Vårdguiden Att lindra smärtan tema Smärta Sök vård
Kontakta en vårdcentral om: • Du har smärta som har pågått i mer än tre månader. • Du behöver råd för att hantera din smärta. Sök vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning om: • Du har kraftiga smärtor, till exempel starka bröstsmärtor eller magsmärtor, eller svår huvudvärk. • Smärtan kommer plötsligt eller i intervaller. • Du har smärta och samtidigt andra symtom, till exempel feber. Du kan alltid ringa och få sjukvårds - rådgivning på telefonnummer 1177. Läkemedelsberoende Hjälper dina läkemedel inte lika bra längre? Har du ökat dosen? Mår du dåligt när du inte får din vanliga dos? Om något av detta stämmer på dig kan du ha utvecklat ett läkemedelsberoende. Kontakta i första hand den mottagning där du fått läkemedlet utskrivet. Du kan också söka till någon av länets mottagningar för beroendevård. 1177.se/Hitta-vard Sök på ”läkemedelsberoende” för att hitta mottagningar. Fråga om läkemedel Till Läkemedelsupplysningen kan du ringa och fråga om dina läkemedel – hur de fungerar, hur de ska användas och förvaras. Du kan även diskutera risker och biverkningar. Telefon 0771-46 70 10, vardagar 8 – 20. Övrig tid hänvisas till apotek. Att lindra smärtan R eceptfria värktabletter kan underlätta om du har så ont att du har svårt att röra dig. Värktabletter kan också behövas om du har svårt att sova på grund av värken. Avsikten med värktabletterna är att göra det möjligt för dig att röra på dig och att leva som vanligt, så långt det går. Om du har ont ofta eller länge bör orsaken utredas av läkare. Då kan du också få personliga råd om receptbelagda smärtstillande läkemedel och hur de används på bästa sätt. Effekten av smärtstillande läkemedel är begränsad vid långvarig smärta. Då är det viktigt att väga fördelarna med läkemedlen mot risken för biverkningar och läkemedelsberoende. Muskelavslappnande är exempel på läkemedel som kan fungera vid akut smärta men som också kan leda till ett beroende. Detsamma gäller vissa läkemedel mot migrän. Den nyare generationen migränläkemedel som innehåller ämnet triptan har hjälp många migränpatienter att tidigt få stopp på ett smärtsamt anfall. Men efter en tids behandling behövs allt högre dos för att nå samma smärtstillande effekt, vilket kan leda till beroende. Alternativ smärtlindring Många som har långvariga smärtsjukdomar provar yoga för att lindra eller kontrollera smär10 tan. Vetenskapliga studier gör yoga intressant som smärtlindring, även om fler och större studier behövs. – Yoga som kompletterande behandling kan fungera mot smärta hos personer med långvar iga smärttillstånd, exempelvis nacksmärta och artros, säger Marian Papp, yogalärare som forskar om yoga vid Karolinska Institutet i Huddinge. Vid kronisk ländryggssmärta verkar yogaträning framförallt ha god effekt på kort sikt, runt 12 veckor. Långsiktigt verkar yoga ha måttlig effekt på både ländryggsmärta och fibromyalgi, och då som komplement till annan behandling. Det finns väldigt många olika sorters yoga, mer eller mindre fysiskt ansträngande. – De flesta studier av yogans smärtbehandlande effekt är gjorda på de mer fysiska formerna, däribland en vanlig yogaform som heter Hatha, säger Marian Papp. Yoga som avslappningsmetod ingår i de behandlingar som man kan få på FaR (Fysisk aktivitet på recept). Medicinsk yoga, eller medi yoga, är en svenskutvecklad yogaform. Det finns i dag inte tillräckligt med vetenskapliga bevis för att sjukvården ska erbjuda mediyoga som behandling mot smärta. Många smärtpatienter upplever ändå att de har hjälpts av att prova någon sorts yoga. Exakt vilken sorts yoga man väljer spelar 1177 Vårdguiden nr 4 2016 troligen mindre roll, enligt Marian Papp. Per Söder hade haft svår migrän i 30 år när han började gå i behandling vid Mediyogainstitutet i Stockholm, som också samarbetar med Karolinska Institutet och Danderyds sjukhus. – Jag träffade en instruktör vid tre tillfällen. Varje gång fick jag en läxa, ett speciellt yogapass på 20 minuter som jag skulle göra varje dag i 40 dagar. Migränen avtog ganska snart och under de åtta år som gått sedan dess har jag inte haft ett enda anfall. – Ibland kan jag få spänningshuvudvärk men då gör jag en övning som kallas ”örnen” i sju minuter så går den bort direkt. När Per demonstrerar örnen börjar han med att hålla armarna rakt ut åt sidorna med handflatorna uppåt och böjda fingrar, som örnklor. Sedan för han snabbt ihop dem högt ovanför huvudet, och korsar händerna växelvis höger/ vänster – samtidigt som han andas snabbt genom näsan och i takt med armrörelsen. – Det som framförallt skiljer yoga från annan träning är just hur man jobbar med andningen i relation till de kroppsliga rörelserna, säger Marian Papp. n
Vårdguiden En godare, grönare jul
Vårdguiden Viktigt! Om barns övervikt
Vårdguiden Så hjälper du ditt barn till hälsosamma
re vanor
Vårdguiden "Jag förstod att mina föräldrar ville m
ig väl"
Vårdguiden Tid för tänder
Vårdguiden Ett mygg kommer lastat
Vårdguiden Motion mot depression
Vårdguiden "Löpningen blev min livlina"
Vårdguiden Har du lust?
Vårdguiden Efter antibiotikakuren
Vårdguiden Att sluta röka kan allvarligt förbättra
din hälsa
Vårdguiden "De har spetskompetens för mina besvär"
Vårdguiden Aktuellt i vården: barnakuten i Solna h
ar flyttat
Vårdguiden Våga berätta
Vårdguiden Bilaga om barns hälsa och vård
Vårdguiden Lokalbedövning före sticket
Vårdguiden "Du vill ju barnens bästa - men vad är
bäst?"
Vårdguiden Snorunge?
Vårdguiden Antibiotika eller inte?
Vårdguiden Ge bara mat när barnet är hungrigt
Vårdguiden Gratis vaccin mot rotavirus
Vårdguiden Alla barn får prickar, blemmor och blås
or
Vårdguiden Smörj bort böjveckseksem!
Vårdguiden Bella behöver BUMM
Vårdguiden Här söker du vård