Vårdguiden Omslag
Vårdguiden Notiser
Vårdguiden Innehåll
Vårdguiden Tema smärta
N är du rycker undan handen från hett vatten är d
et för att smärtmottagare i huden signalerar till hjärnan att undvika det som gör dig illa. Smärtsystemet finns till för att skydda oss mot skador och larma om att vi är utsatta för fara. Smärtsystemet är livsviktigt, men kan också ställa till problem. Om det onda orsakas av en skada eller sjukdom och inte försvinner, försöker smärtsystemet förstärka larmsignalerna. Det gör att du får ännu ondare – smärta föder smärta. Smärta är en av de vanligaste orsakerna till att vi söker vård. Omkring en femtedel av Sveriges vuxna befolkning har långvarig smärta. Vanlig ast är att ha ont i skelett och muskler. Orsaken kan vara allt ifrån stillasittande, övervikt och felaktig arbetsställning, till sjukdomar och olycksfall. Smärta utan klarlagd orsak I många fall av långvarig smärta hittar läkaren ingen fullgod förklaring till värken. Så kallad idiopatisk eller oklar smärta kan innebära stora besvär och är ofta svårbehandlad. Både biologiska, psykologiska och sociala faktorer påverkar hur stor risk varje individ har att få ont, och hur ont det gör. Detsamma gäller chansen att bli av med värken. Alla har inte samma förmåga att hantera smärta. Hos friska personer dämpas smärtsignalerna till hjärnan av ett motverkande system. Forskning visar att hos patienter som har fått diagno sen fibromyalgi, ett långvarigt smärttillstånd utan känd orsak, är de delar av hjärnan som skö ter smärt dämpningen inte lika aktiva. Smärta i musk ler och skelett, trötthet och morgonstelhet är vanliga symtom vid fibromyalgi. Högintensiv träning kan förvärra besvären. Tills nyligen fanns ingen effektiv behandling för personer med långvarig smärta utan känd orsak. På senare år har många fått hjälp vid stressoch smärtmottagningar med särskilda behandlingsprogram med bland annat sjukgymnastik och kbt, kognitiv beteendeterapi. – Det finns en stark koppling mellan stress och att smärtsystemet blir känsligare. Men likaväl som smärtsystemet kan påverkas så att det LÅNGVARIG SMÄRTA Smärta brukar räknas som långvarig om du haft ont i minst tre månader eller om den är regelbundet återkommande, som migrän. blir överkänsligt, är det också möjligt att påverka i positiv riktning, säger Gunilla Brodda Jansen, specialistläkare i rehabiliteringsmedicin och smärtlindring och docent vid Karolinska Institutet. Många som har ont under lång tid har också sömnproblem, koncentrationssvårigheter, depression och ångest. – Patienter med långvarig smärta har ofta samtidig psykisk ohälsa, i modern smärtrehabili tering bör du som patient därför också kunna få behandling för din eventuella psykisk ohälsa, säger Gunilla Brodda Jansen. Nervsmärta Omkring hälften av alla cancerpatienter får smärta som orsakas av att nervsystemet skadas. Det kan bero på att tumören växter så att den trycker på eller skadar nerver. – Nervsmärta är också en relativt vanlig sidoeffekt av både strålbehandling och cellgiftsbehandling, säger Gunilla Brodda Jansen. Nervskador känns ofta på ett annat ställe än det som är skadat. Det beror på att hjärnan förlägger smärtan till smärtmottagarna i nerv ändarna – trots att skadan kan sitta någonstans längs nervbanan eller till och med i själva hjärnan. Det är därför en skadad nervrot i ryggen gör ont i benen. Och nervskador i stumpen efter en amputation kan ge smärtupplevelser från ett ben eller en arm som inte längre finns. Den som haft ett diskbråck som tryckt på en nervrot vet hur nervsmärta kan kännas. Handlar det om tryck mot ischiasnerven kan smärtan stråla ner i benen. Vanlig ryggsmärta brukar kom ma och gå, men har en nervrot skadats är smärtan konstant. Den typen av smärta kan också vara en sidoeffekt av diskbråcksopera tion. Smärtan kan vara kvar eller förvärras efter ingreppet. – Att ha ont en lång tid före operationen ökar risken för kvarstående smärta.Otillräcklig smärt lindring före och under en operation kan också bidra till smärta, säger Gunilla Brodda Jansen. Patienter med whiplashskador, tennisarmbåge eller fotledssmärta kan ha ont även efter att NERVSMÄRTA Beror på skador eller sjukdomar i nerver eller nervsystem. Vid nervsmärta får du ofta störningar i känseln och förändrad känsla i till exempel huden. Smärtan kan även stråla ut i en arm eller ett ben. Ibland kan smärtan komma i attacker, som blixtar. Diskbråck, bältros, diabetes, MS, cancer och stroke är exempel på diagnoser som kan ge nervsmärta. 1177 Vårdguiden nr 4 2016 skadan har läkt. En hypotes är att det är en inflammation i själva nervsystemet som orsakar den kvarstående smärtan. Nervsmärta är svårbehandlad, bara knappt hälften av alla patienter kan få smärtlindring med läkemedel. Transkutan elektrisk nervstimu lering, tens, kan hjälpa. Det används även vid förlossningssmärta och värk i en amputerad kroppsdel. I vissa fall kan man få en neuropacemaker inopererad i ryggen som sänder ut elektriska impulser och blockerar smärtsignalerna. Smärta av sjukdom När smärtan beror på en inflammatorisk sjukdom, exempelvis ledgångsreumatism (ra)får man i första hand behandling för den. I dag kan sjukdomsförloppet hejdas med biologiska läkemedel, som bromsar den smärtsamma nedbrytningen av lederna. Hos en del fortsätter det att göra ont även om tecknen på inflammation minskar. Det kan bero på att själva smärtsystemet påverkats, så att smärtsignalerna förstärks på vägen från lederna till hjärnan. Det som från början bara var en varningssignal har då blivit ett brandlarm som hakat upp sig. Stroke leder ofta till olika typer av smärta. Vanligast är att man får ont i skuldran och axeln på den förlamade sidan på grund av orörlighet och belastning. Då kan en sjukgymnast/fysioterapeut hjälpa till med effektiva övningar. Om förlamningen är spastisk, det vill säga att muskeln inte kan slappna av, kan det hjälpa att få injektioner med muskelavslappnande läkemedel, botulinum toxin. Det gäller även personer med cpskada som har den här typen av värk. Metoden prövas också vid bland annat whiplashskada och kronisk migrän. En stroke innebär att delar av hjärnan drabbats av syrebrist. Det kan skada den del av nervsystemet som tar emot kroppens smärtsigna ler och göra så att smärtsignalerna förstärks eller förvrängs. Det är en särskilt svårbehandlad typ av smärta som man nu försöker komma tillrätta med genom att patienten får en neuropacemaker inopererad som aktiverar hjärnans eget smärthämningssystem. VÄVNADSSMÄRTA Ledgångsreumatism (RA) och artros är två exempel på långvarig vävnadssmärta i lederna. SMÄRTA UTAN KLARLAGD ORSAK Ibland hittar läkaren varken vävnadsskada eller nervskada som kan förklara varför smärtan finns kvar under en längre tid. Förändringar som kan uppstå vid en skada eller en sjukdom kan orsaka långvarig smärta i till exempel rygg, muskler och leder. Pisksnärtsskada, fibromyalgi, och långvarig värk i rygg, nacke eller axlar är några exempel på denna smärttyp. 5
Vårdguiden Rörelse bäst mot ryggont
Vårdguiden "Jag har utvecklat strategier för att h
antera smärtan"
Vårdguiden "Behandlingen har förändrat mitt liv"
Vårdguiden Att lindra smärtan
Vårdguiden En godare, grönare jul
Vårdguiden Viktigt! Om barns övervikt
Vårdguiden Så hjälper du ditt barn till hälsosamma
re vanor
Vårdguiden "Jag förstod att mina föräldrar ville m
ig väl"
Vårdguiden Tid för tänder
Vårdguiden Ett mygg kommer lastat
Vårdguiden Motion mot depression
Vårdguiden "Löpningen blev min livlina"
Vårdguiden Har du lust?
Vårdguiden Efter antibiotikakuren
Vårdguiden Att sluta röka kan allvarligt förbättra
din hälsa
Vårdguiden "De har spetskompetens för mina besvär"
Vårdguiden Aktuellt i vården: barnakuten i Solna h
ar flyttat
Vårdguiden Våga berätta
Vårdguiden Bilaga om barns hälsa och vård
Vårdguiden Lokalbedövning före sticket
Vårdguiden "Du vill ju barnens bästa - men vad är
bäst?"
Vårdguiden Snorunge?
Vårdguiden Antibiotika eller inte?
Vårdguiden Ge bara mat när barnet är hungrigt
Vårdguiden Gratis vaccin mot rotavirus
Vårdguiden Alla barn får prickar, blemmor och blås
or
Vårdguiden Smörj bort böjveckseksem!
Vårdguiden Bella behöver BUMM
Vårdguiden Här söker du vård