Advokaten 1
Nyheter Brottsofferdagen om nätet som brottsplats
Brottsoffermyndigheten ordnade tillsammans med flera ideella organisationer en heldag om nätet som brottsplats och livlina under internationella brottsofferdagen på Norra Latin i Stockholm den 22 februari. Seminariedeltagarna kunde bland annat ta del av professor Mårten Schultz föreläsning om kränkningar på internet och om hur juridiken och tekniken är i otakt med varandra. Martin Brinnen, jurist på Datainspektionen, berättade om utsatthet på nätet med exempel på kränkningar som Datainspektionen har bedömt. Sven Å. Christianson, professor i psykologi vid Stockholms universitet samt legitimerad psykolog, och Ulrika Rogland, som är åklagare i Malmö, berättade bland annat om den så kallade Alexandramannen som kallade sig Alexandra på internet och lockade flickor med modellkontrakt, pengar och lyx till att ha sex med honom. straFFprocessutredninGen FöresLår: Åtalade kan få rätt straffprocessutredningens förslag konsoliderar den utveckling som har skett och anpassar rättegångsbalkens regler till att verkligheten är annorlunda än 1948. För brottmålsadvokater innebär förslagen stora nyheter. Utredningen lägger fram en rad förslag till reformer av straffprocessen. Här behandlas några av de mer centrala. De föreslagna ändringarna ska ge parterna större inflytande över hur målen handläggs. Rättens aktörer – domaren, åklagaren, den tilltalade och målsäganden – får tydligare roller i processen. Det innebär en förskjutning från domaren till åklagaren. – Åklagaren ska ange ramen för processen ännu tydligare, förklarade Stefan Strömberg. Domstolen ska inte utreda måMinskad brottslighet hos ungdomar i åk 9 Brottsförebyggande rådets, Brå, nya studie, Brott bland ungdomar i årskurs 9, visar att de som går sista året på högstadiet begår färre brott än vad niondeklassarna gjorde i mitten av 1990talet. Främst minskar stöld och snatteri i affär samt skadegörelse. Även ungdomarnas attityd till brott har förändrats och har blivit mindre tilllåtande. 1997 tyckte 27 procent av ungdomarna att det var ”helt okej” eller ”ganska okej” att kompisar snattade, medan det 2011 bara var 17 procent som tyckte så. De som inte begår brott uppger i undersökningen att de har bättre kontakt med sina föräldrar och att föräldrarna i större utsträckning har koll på vad deras barn gör. 10 let, utan ta ställning till åklagarens påståenden. Domaren ska inte agera självmant för att utredningen i skuldfrågan ska bli fullständig. Men domstolen ska ha kvar det slutliga ansvaret för att det finns tillräckligt underlag för att bedöma påföljdsfrågan. Domstolen ska inte kunna döma till en strängare påföljd än vad åklagaren har yrkat. Åklagaren ska alltid ange i åtalet vilken påföljd som yrkas. Påföljdsyrkandet kan ändras i tingsrätten om det finns skäl för det. Åklagarens slutliga yrkande begränsar domstolens påföljdsval. I hovrätten och Högsta domstolen ska åklagaren som huvudregel inte kunna ändra sitt påföljdsyrkande i skärpande riktning. – Målsägandens rätt att biträda åtalet tas bort, berättade Stefan Strömberg. Åklagaren ansvarar ensam för talan om straffansvar. Målsäganden ska kunna föra talan om ansvar om åklagaren inte väcker åtal, lägger ned åtalet eller inte överklagar när åtalet har ogillats. Den tilltalade får rätt till kostnadsfri rådgivning av advokat under högst två timmar, om åklagaren yrkar på en strängare påföljd än böter. Rådgivningen påverkar inte bestämmelserna om offentlig försvarare. Den tilltalade får själv välja advokat, och advokaten får ersättning av den domstol som prövar åtalet. Den misstänkte ska underrättas om rådgivningsmöjligheten redan under förundersökningen. MåLen i tinGsrätten ska kunna handläggas på olika sätt beroende på hur ingripande påföljd åklagaren yrkar och vilken inställning den tilltalade har till åtalet: 1. I mål där åklagaren yrkar att påföljden ska bli böter ska åklagaren som huvudregel utfärda straff - föreläggande. 2. Mål där åklagaren yrkar högst sex månaders fängelse ska kunna avgöras i ett särskilt förfarande utan huvudförhandling om den tilltalade erkänner, godtar samtliga yrkanden i samband med åtalet och samtycker till att målet avgörs på det sättet. 3. Mål där åklagaren yrkar fängelse i mer än sex månader eller vissa andra påföljder och mål där den tilltalade är under 18 år ska alltid avgöras efter huvudförhandling. I alla mål där åklagaren inte har utfärdat strafföreläggande ska åklagaren väcka åtal genom att ge in åtalet till rätten. Åklagaren ska samtidigt skicka eller lämna åtalet ViLken är din koMMentar tiLL straFFprocessutredninGens FörsLaG? Vad är det Advokat Eva Kullman, Kalmar. Det finns bra förslag för att effektivisera handläggningen och förhoppningsvis få en snabbare målhantering. Dock ser jag praktiska problem såsom vid åklagarens föreläggande till misstänkt att lämna yttrande till tingsrätten om inställningen till brottspåstående, skadestånd och påföljd i fallet då mål eventuellt skall kunna avgöras utan huvudförhandling. Vidare anser jag tron på polisens möjlighet till utredning om enskilda anspråk vara alltför optimistisk. Jag finner att strafföreläggande med påföljd villkorlig dom bör behållas. Det bästa med förslaget är att målen skall beredas tidigare och bättre inför avgörande. Det sämsta är att målsäganden genom sitt ombud inte kan biträda åtalet för att möjliggöra justering av gärningsbeskrivning eller vidhålla en gärningsbeskrivning som åklagare vill frånfalla under pågående rättegång. Jag anser nuvarande ordning bättre tillgodose målsägandens rätt än enligt förslaget. Frågan har stor betydelse för talan om enskilt anspråk, särskilt i fall av allvarliga och svårutredda skador. Advokat Anna Hellron, Stockholm. Ett mycket omfattande förändringsförslag som, om det genomförs, på många sätt kommer att ställa nya krav på oss som advokater. Svårt att fullt ut överblicka de praktiska konsekvenserna innan jag har Advokaten Nr 3 • 2013 foto: tom kNutsoN