Advokaten 1
Reportage Johan Hirschfeldt i närbild Johan Hirsc
hfeldt om tillståndet i Rättssverige Efter de senaste årens rättsskandaler ifrågasätts rättssäkerheten och förtroendet för rättsväsendet i Sverige. Johan Hirschfeldt, tidigare president i Svea hovrätt, justitiekansler och rättschef i arbetsmarknadsdepartementet och statsrådsberedningen, samtalar om rättssäkerheten och förtroendet för rättsstaten. teXt magnus andersson foto magnus andersson D et är fem år sedan Johan Hirschfeldt lämnade posten som hovrättspresident, men han är fortfarande starkt engagerad i hur rättssamhället utvecklas. Sedan dess har han haft två utredningsuppdrag: dels om Europakonventionen och skadestånd (SOU 2010:87), dels om riksdagsledamöternas inkomstgaranti med mera (Riksdagsförvaltningen 2012/13:URF1). – Och så sitter jag i Venedigkommissionen, där professor Iain Cameron är ordinarie och jag är ställföreträdare. Venedigkommissionen är ett Europarådsorgan som tillkom 1990 för att stödja utvecklingen av den demokratiska rättsstaten i medlemsländerna, framför allt de i Östeuropa. Johan Hirschfeldt har också tillsammans med en arbetsgrupp arbetat fram ett material om god domarsed. rättsstaten Johan Hirschfeldt tycker att World Justice Projects undersökning av hur rättsstatens principer upprätthålls i världens länder, där Sverige finns bland de främsta länderna på alla områden, i stora drag ger en rättvisande bild. Transparency Internationals utvärdering, som han deltog i, gav liknande resultat. – Men det är inget man kan slå sig till ro med, säger han. 16 ”Vi arbetar med en rättegångsbalk som har sina grunder i ett annat samhälle.” Johan Hirschfeldt tycker att det är tilltalande att den svenska demokratiska rättsstaten framstår som öppen i undersökningarna. Det är mycket betydelsefullt för att hålla tillbaka korruption. Men han påminner om att vårt samhälle förändras och har förändrats rätt kraftigt sedan 1980-talet och framåt. Därför bör vi hålla ögonen på utvecklingen. – Det är avregleringarna, det är privatiseringarna, det är förändringarna av hur den offentliga verksamheten bedrivs, det är judikaliseringen – många fler frågor går till domstol. Privatiseringarna innebär bland annat att offentlighetsprincipen får maka åt sig och att Justitieombudsmannens och Justitiekanslerns tillsyn kommer att gälla ett mindre område. Därför har andra tillsynsmyndigheter skapats – till exempel Skolinspektionen, som kan agera även i förhållande till privata skolor. Den starka offentligheten är fortfarande en mycket viktig faktor för vårt samhälle, enligt Johan Hirschfeldt. Samtidigt blir det allt tydligare att den personliga integriteten måste tillmätas större betydelse. Han instämmer i att lagstiftaren måste vidta en del åtgärder på den punkten för att Sverige ska leva upp till Europakonventionens krav. Men det är en delikat fråga där offentlighetsintresset måste vägas in. – Vi har anledning att försvara våra svenska konstitutionella grundvärden när det gäller till exempel yttrandefriheten i europeiska sammanhang, och inte ge efter. – När man ska finna grunden för det svenska statsskicket, se då på 1 kap. 1 § regeringsformen, säger Johan Hirschfeldt. Där hittar man folksuveräniteten, rösträtten, parlamentarismen, den kommunala självstyrelsen och lagbundenheten, men också den fria åsiktsbildningen. Också den står med som ett grundvärde Advokaten Nr 3 • 2013