Advokaten 1
Reportage Rättsväsendet Vad tycker du om initia
tivet till arbetet för ökad förståelse mellan rättens aktörer? Vad tror du att arbetet kan leda till? Vilken /vilka är det viktigaste faktorerna för framgång? levanta. De punkter som nämns i frågeställningen måste man nog fundera på i vilken mån de verkligen är sanna. Några tar upp frågor som är svåra att hantera – till exempel insynsfrågorna och de påstådda långa häktningstiderna. Det är viktigt att en diskussion pågår i dessa frågor. Genom att frågorna diskuteras så får man en belysning av förhållanden under huvudförhandlingarna och en möjlighet att förhålla sig till olika problem som uppkommer. Det finns två frågor som man behöver diskutera – hur renodlar man tiden man använder till huvudförhandlingar – i de större målen är det viktigt att använda muntlig förberedelse i större utsträckning. Man bör också ge rättens ordförande goda möjligheter att på ett aktivt och effektivt sätt leda huvudförhandlingen. Båda dessa områden är viktiga för att skapa en godtagbar stämning vid huvudförhandlingen som i sin tur ger parterna möjlighet att föra fram sina ståndpunkter. Tomas Nilsson, advokat och Advokatsamfundets tidigare ordförande. Det är knappast så att någon generell försämring har skett av klimatet under senare år. I den alldeles övervägande delen av rättegångarna genomförs dessa genom att parternas positioner framgår tydligt men utan någon framträdande antagonism. Den främsta orsaken till skärpta motsättningar mellan åklagare och försvarare i vissa mål kan sökas i till exempel ett ökat antal mycket stora brottmål, ökad användning av tvångsmedel och långa häktningstider. Det vill säga i den Advokaten Nr 3 • 2013 underliggande verkligheten och utvecklingen av handläggningen av vissa mål. Det innebär att motsättningar kommer i dagen. Jag tror inte att detta ska ses som en fråga om ”ökad förståelse” mellan rättens aktörer. I första hand kan de påfrestningar på handläggningen som tas upp under fråga 2 minimeras. De motstående intressen som ändå finns – och som alltid kommer att finnas mellan parterna – bör lösas genom att rättslig, och saklig, argumentation förs fram till rätten för dess ställningstagande och inte genom allmänna gräl i rättssalen som inte innehåller klara yrkanden och grunder. Vissa processuella frågor kan kanske lösas utanför huvudförhandlingen men långt ifrån alla. Går det inte måste rätten underställas frågan med begäran om ett besked. Johan Eriksson, advokat. Egentligen tycker jag inte att klimatet har förändrats i merparten av målen. Från denna allmänna bild sticker dock det så kallade Kokainmålet ut. Stämningen har där varit under all kritik. Möjligen ser jag också en trend att det verkar vara mer och mer viktigt för åklagarna att vinna sina mål. Personligen tror jag det kan förklaras med att det finns ett starkt samhällsintresse som är inriktat på en sträng lagföring där det ses som en framgång varje gång någon döms till ett långt straff. Se ovan. Det är en viktig sak med förståelse bland rättens aktörer. Särskilt viktigt är det naturligtvis att det finns förståelse för försvararens roll eftersom försvararen alltid är den svagaste parten. Det förhållandet att försvaret är den svagare parten Anne Ramberg, Advokatsamfundets generalsekretare I de stora målen verkar det vara fallet. blir naturligtvis ännu mer påtagligt i de stora processerna. Att häktningstiderna blir långa ökar också trycket på den misstänkte eftersom det innebär en sådan enorm psykisk ansträngning för den misstänkte. Vad därefter gäller frågan om bristande insyn så är det en oerhört angelägen fråga att diskutera. Det är just den bristande insynen som orsakat de ”gräl” som orsakat den infekterade stämningen mellan parterna i Kokainmålet. Grälen har också i sin tur lett till att processföringen kommit att bli personifierad. Alla initiativ som kan förbättra rättssäkerheten är bra. Jag hoppas också att det skall ske en analys av de bakomliggande skälen. Jag hoppas att det kan leda till att åklagarna diskuterar insynsproblematiken ur ett försvararperspektiv. Jag tror att insynsfrågor måste hanteras på ett annat sätt. Rättegångsbalkens regler är inte utformade utifrån det sätt varpå förundersökningar idag bedrivs. Domarens roll och ansvar att leda de stora rättegångarna måste också diskuteras. Naturligtvis kan processuella frågor emellanåt lösas utanför rätta, men med en muntlig process så är det ibland inte möjligt. Vad gäller muntliga förberedelser så kan det vara bra men det förutsätter då att domstolen verkligen känner till vilka frågor som är angelägna att lösa. Oftast handlar dessa förhandlingar bara om att bestämma tid för förhandlingen och resonera om praktiska frågor kring själva förhandlingen. Det är flera samverkande faktorer. I första hand tror jag det har att göra med den verklighet som råder. Intensifierad användning av tvångsmedel, otillständigt långa häktningstider, många tilltalade. Till detta kommer att gigantiska resurser satsas i vissa mål med åtföljande konsekvenser för polis och åklagare att visa resultat. Advokaterna har blivit duktigare. Medias bevakning. Domaren förmår inte alltid ta sitt ansvar att leda förhandlingen. Det är en oroande utveckling om tilltron och respekten för domstolarnas undermineras. Det gagnar ingen. Alla har ett ansvar för att hindra detta och verka för en god rättsvård, trots våra olika roller. För övrigt har jag känslan av att förståelsen och respekten för våra olika roller lämnar en del övrigt att önska. Se vidare fråga 2 ovan. Eftersom jag är initiativtagare tillsammans med RÅ och presidenten i Svea hovrätt tycker jag det är bra. Förhoppningsvis en ökad förståelse och respekt för varandras roller och uppgifter genom att identifiera förväntningar och vilka brister som förekommer på ömse håll. Det är flera olika saker som kan göras. Förändrad lagstiftning. Förändrad rättstillämpning och ändrade attityder. För det första är rättegångsbalken inte utformad för de stora brottmål vi sett på senare tid. Straffprocessen behöver förändras och göras mer ändamålsenlig/anpassas till de utmaningar och den verklighet som råder. Förberedelse i brottmål, uppdelning av mål, flexiblare regler, rättens sammansättning är några exempel som Straffprocessutredningen haft att överväga. 23