Advokaten 1
Fokus Nischbyråer adaM Green ”Det kommer alltid a
tt finnas utrymme för boutiquebyråer med hög kvalitet” Trenderna har gått fram och tillbaka. Men i dag syns inga trender som påverkar balansen mellan fullservice- och nischbyråer. Adam Green, advokat från New York, ger en internationell och historisk bakgrund till nisch- och boutiquebyråernas framväxt. A dam Green är ledamot av New York Bar Association och delägare på Mannheimer Swartling Advokatbyrå i Stockholm. Han har följt utvecklingen på den globala marknaden för juridiska tjänster under lång tid. Han konstaterar att olika människor menar olika saker med ”fullservice-”, ”nisch-” och ”boutiquebyrå”. Ibland kallas advokatbyråer som Slaughter and May i London eller Bredin Prat i Paris för ”huvudsakligen boutiquebyråer”. Det antyder att boutique bara betyder ”liten och exklusiv” – men det stämmer egentligen inte med begreppets traditionella betydelse, menar Adam Green. – Det ligger närmare den historiska användningen av begreppet boutique att byrån fokuserar på i huvudsak ett verksamhetsområde, som arbetsrätt, immaterialrätt, miljörätt och kanske processföring, säger han. Även med den utgångspunkten kan – Enligt min mening innebär ”boutique” att man förenar fokuserad verksamhet med en relativt liten storlek och bara ett, eller högst några få, kontor. Adam Green berättar att ”boutique-rörelsen” historiskt ”Enligt min mening innebär ’boutique’ att man förenar sett drevs av samma faktorer som har drivit fram specialiseringen inom fullservicebyråerna i Sverige under de senaste 20 åren: juridikens ökade komplexitet och advokaternas behov av att utveckla fokuserad expertkunskap. I USA har immaterialrätt varit den fokuserad verksamhet med en relativt liten storlek och bara ett, eller högst några få, kontor.” en boutiquebyrå vara allt från liten (exempelvis med ett par advokater som ger specialiserad rådgivning om skatterätt) till jättelik. En av de klassiska boutiquebyråerna i USA är arbetsrättsbyrån Littler. Men på Littlers webbplats står det: ”Mer än 950 jurister – på över 55 orter – med 1 fokus”. – Är det verkligen en boutiquebyrå? frågar sig Adam Green. Advokaten Nr 3 • 2013 vanligaste inriktningen för boutiquebyråer. Adam Green tror att drivkraften bakom utvecklingen var att immaterialrättsspecialisternas inriktning på 1960- och 1970-talen var mycket snäv. Det fanns inte mycket utrymme på dåtidens storbyråer med omkring 100 advokater för att bygga upp en stor immaterialrättsgrupp – och deras inriktning var så liten inom byrån att de kände sig ensamma. Så de tänkte: – Varför inte gå samman med några andra toppadvokater inom immaterialrätten och öppna en specialistbyrå, dit både klienter och större advokatbyråer som inte såg behovet av att investera i egen kompetens på området kan vända sig? Immaterialrättsadvokaterna kunde dra nytta av den lagom stora byråns fördelar och utveckla sitt intellektuella kapital genom att dela med sig av sina kunskaper och utmana » 37 Adam Green. foto: tom kNutsoN