Advokaten 1
Nyheter eFter eu-doMstoLens aVGörande: HD tar upp
dubbelbestraffning i plenum högsta domstolens krav på klart stöd i eu-stadgan för att åsidosätta svensk rätt strider mot eu-rätten. det kom eudomstolen fram till i en dom. nu tar hd upp frågan om dubbelbestraffning i plenum och kan ändra sin praxis. Högsta domstolen meddelade den 19 mars prövningstillstånd i frågan om en person som har påförts skattetillägg för oriktig skatteuppgift därefter också kan dömas för skattebrott. Högsta domstolen beslöt att frågan ska avgöras av HD i plenum, det vill säga med alla Högsta domstolens 14 ledamöter närvarande. HD avgör frågor i plenum när domstolens tidigare praxis ska ändras, eller när en fråga har särskild betydelse för rättstillämpningen. Pleniavgöranden är mycket ovanliga i de högsta domstolarna i Sverige. Sedan 1987 har HD hållit plenum bara tre gånger. Prövningstillståndet gäller frågan om åklagarens talan ska avvisas i ett mål om bland annat ansvar för skattebrott, där Skatteverket har påfört den tilltalade skattetillägg. HD tar upp frågan om dubbelbestraffning efter en dom från EUdomstolen den 26 februari. EUdomstolen kom efter en förfrågan från Haparanda tingsrätt fram till att det kan vara tillåtet enligt EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna att döma en person för skattebrott sedan personen har påförts ett administrativt skattetillägg. Enligt domstolen kan sådana dubbla sanktioner vara tillåtna, förutsatt att skattetillägget inte har straffrättslig karaktär. det är den nationeLLa domstolen som ska bedöma om skattetillägget har straffrättslig karaktär. Bedömningen ska göras utifrån de tre så kallade Engel-kriterierna: 1. Den rättsliga kvalificeringen av överträdelsen i nationell rätt. HD ger advokat extra timmar högsta domstolen har beslutat att ge en advokat som är förordnad som rättshjälpsbiträde ytterligare 30 timmar retroaktivt. Hovrätten beslutade att rättshjälpen skulle upphöra, men Högsta domstolen anser att det finns skäl för att rättshjälpen ska få fortsätta för en man som låg i skadeståndstvist med Trafikverket. Därför beviljar HD ytterligare rättshjälp med högst 30 timmar retroaktivt. Advokaten Nr 3 • 2013 Detta trots att 100-timmarsgränsen i 15 § rättshjälpslagen är passerad med råge då ytterligare 40 timmar rättshjälp redan beviljats. Men HD konstaterar i sitt beslut att ”av förarbetena framgår att möjligheten att överskrida 100-timmarsgränsen är avsedd att tillämpas i ett fåtal undantagsfall”. Domstolen skriver att utrymmet för att låta rättshjälpen fortsätta efter 100 timmar, särskilt med tanke på de redan beviljade 40 timmarna, är mycket begränsat, men konstaterar att det föreligger särskilda omständigheter i det aktuella fallet. De skäl HD anger är bland annat att tvisten har stor betydelse för personens framtida försörjning samt att Trafikverket är en ekonomiskt överlägsen part och att tvisten är komplicerad med ”till viss del internationell prägel”. De ytterligare 30 timmarna får enligt HD ”täcka arbete som lagts ned före Högsta domstolens beslut”. HD:s mål Ö 203-12 2. Överträdelsens art. 3. Arten av och strängheten i den sanktion som den berörde kan åläggas. Därmed är det Haparanda tingsrätt som ska avgöra om det svenska skattetillägget har straffrättslig karaktär enligt unionsrätten. Om tillägget har straffrättslig karaktär, blir EU-stadgans förbud mot dubbel lagföring och dubbelbestraffning aktuellt. eu-doMstoLen underkände också Högsta domstolens krav i tidigare avgöranden på ”klart stöd” i EU-stadgans lydelse eller i rättspraxis för att en svensk domstol ska åsidosätta nationella bestämmelser som strider mot rättigheterna i EU-stadgan. Unionsrätten hindrar en sådan domstolspraxis, enligt EU-domstolen. Nu tar alltså HD upp frågan om dubbelbestraffning i plenum, och har möjlighet att ändra sin tidigare praxis. HD:s beslut den 19 mars i mål B 4946-12, EU-domstolens dom den 26 februari i mål C-617/10 Förslag om skärpt sexualbrottslagstiftning Regeringen överlämnade i mars en proposition till riksdagen som innehåller förslag på en förändrad och skärpt sexualbrottslagstiftning. Ett av förslagen är att bestämmelserna om våldtäkt utvidgas. Begreppet ”hjälplöst tillstånd” ersätts av det vidare begreppet ”särskilt utsatt situation”. Detta tydliggör att även de situationer där offret möter övergreppet med passivitet omfattas av våldtäktsbrottet. Vidare föreslår regeringen att tillämpningsområdet för grovt sexuellt övergrepp mot barn utvidgas. Även Europarådets konvention om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp ska godkännas av riksdagen och lagändringar som krävs för att Sverige ska kunna tillträda konventionen föreslås. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli i år. Satsning på information till utsatta och vittnen Mer än var femte person i Sverige har misstänkt eller vetat om att någon i den nära omgivningen har utsatts för våld i sin partnerrelation. Men bara 17 procent av dem som har misstänkt eller vetat det har anmält brottet till polisen. Nu vill polisen få fler vittnen och utsatta människor att anmäla brott i nära relationer genom informationskampanjen Kom till oss. Rikspolisstyrelsen undersökte under januari och februari hur människor i Sverige ser på brott i nära relationer. Undersökningen visar att 22 procent har misstänkt eller vetat att någon i närheten har utsatts för våld i en nära relation. De vanligaste skälen till att man inte polisanmäler är att man tror att offret redan har tagit tag i situationen, att man inte förstår att det rör sig om ett så allvarligt brott, och att man är rädd att själv skadas av förövaren. 9 foto: tom kNutsoN