Advokaten 1
» Det blir ju som att skilja sig varje gång du få
r problem hemma, säger han, och fortsätter: – De tvister som är allra bäst lämpande för medling, är de med någon form av fortgående relationer. Familjer, affärsförhållanden, entreprenadsituationer och så vidare, där det finns ett önskemål att fortsätta relationerna och inte förstöra dem. I andra fall behöver någon av parterna främst ett Gert Nilsson Eldrimner. prejudikat, en lösning som ska tillämpas även på andra fall. Medlingen blir då mindre lämplig, påpekar Eric M. Runesson. FRÄMJAR RATIONALITET Mot medling talar förstås att det innebär ytterligare tidsutdräkt i en kanske redan pressad situation – åtminstone om tvisten ändå måste dras inför domstol eller skiljenämnd. Samtidigt tar medlingen sällan särskilt lång tid. Två dagar är det normala vid medlingar inom Stockholms handelskammares skiljedomsinstitut. De extra dagarna behöver inte heller vara bortslösade om medlingen så att säga misslyckas, påpekar Gert Nilsson Eldrimner. – Ofta har parterna då rett ut ett antal frågor under vägen som kan sorteras bort i själva tvisten. Tvisten renodlas, säger han. Och Eric M. Runesson ser medlingen som en väg till rationella beslut. – Det är många som tror att lyckad medling nödvändigtvis är en förlikning. För mig är en lyckad medling att parterna går därifrån och känner att de har fattat ett klokt beslut, vare sig det är att förlika eller att ta tvisten till domstol. Det är en viktig distinktion, säger han. Medlingen kan därmed betraktas som ett sätt att kvalitetssäkra beslut inom ett företag innan man går in och satsar ännu mer pengar på en traditionell tvistlösningsprocess, påpekar Eric M. Runesson. Just detta med kloka beslut och vad som kan stå i vägen för dem är något som Eric M. Runesson intresserat sig mycket för. Mänsklig perception och kognition påverkas av en rad fällor: att vi tenderar att söka bekräftelse på de uppfattningar vi redan har (partisk perception) och att vi kodar beslutssituationer i termer av vinst eller förlust (framingeffekten), fast beslutssituationen kanske egentligen är neutral, är bara ett par av dessa. MEDLING ENLIGT RÄTTEGÅNGSBALKEN De allmänna domstolarna har, enligt 42 kap. 17 § andra stycket RB, möjlighet att förordna en medlare i dispositiva tvistemål. 17 § Rätten ska verka för att parterna förliks eller på annat sätt uppnår en samförståndslösning, om det inte är olämpligt med hänsyn till målets beskaffenhet och övriga omständigheter. Rätten får vid tillämpning av första stycket, i ett mål där förlikning om saken är tilllåten, besluta om särskild medling, om parterna samtycker till det. I sådant fall ska rätten förelägga parterna att inställa sig till ett sammanträde inför medlare som förordnas av rätten och ange inom vilken tid medlingen senast ska vara slutförd. Rätten får förlänga tidsfristen om det finns särskilda skäl för det. Lag (2011:861). 32 32 Medling kan, enligt Runesson, vara ett sätt att nå bortom tankefällorna. – Okej för ett halvfullt glas, men inte gärna ett halvtomt glas. Ändå är det samma glas, det beror bara på hur man formulerar det. Det är en del i medlingen, att komma över inte bara partisk perception utan också framingeffekten, säger han, och fortsätter: – Medling för mig är väldigt mycket att vara coach till parternas egna rationella beslut, eller så rationella som det kan bli. Gert Nilsson Eldrimner för ett liknande resonemang. – Det sägs att den större delen av alla beslut vi fattar, fattas med hjälp av känslorna. Som medlare kan jag hjälpa människor att fortsätta förhandla fast de får ett emotionellt påslag. Många gånger tar det stopp när någon blir arg, ledsen eller besviken. Medlaren hjälper till att kunna hantera det och gå vidare i dialogen, säger han, och tillägger att mekanismerna här är de samma för alla typer av tvister. ÄR LOJAL MED PROCESSEN För att kunna hjälpa parterna igenom de känslomässiga fällorna behöver en medlare vara nyfiken, prestigelös och öppen, menar Johan Sigeman. En förmåga att skapa förtroende hos parterna och en god kommunikativ förmåga är också mycket viktiga, menar alla intervjuade advokater. Eric M. Runesson talar om behovet av att undertrycka det egna egot för att lyckas som medlare. – Du är inte där för att du själv ska vara skön och ball, utan det är parterna som spelar första fiolen, och du ska hjälpa dem. Du måste vara beredd att ödmjukt hjälpa parterna utifrån deras egna förutsättningar. Du vet inte bättre. De som vet är parterna, säger han, och tillägger att det är en väldigt annorlunda attityd än domarattityden. De flesta medlare i kommersiella tvister i Sverige är ADVOKATEN NR 7 • 2020