Advokaten 1
» – En förklaring tror jag kan vara att domarna i
våra svenska domstolar, när man väl är i tvist i domstol, ofta tar på sig rollen som medlare, säger Gert Nilsson Eldrimner, som dock tycker sig se att domarna ibland styrs av andra hänsyn än parternas väl. – När domare medlar tycks det främst vara domstolens intresse av att bli av med en tvist som styr. Det är ju inte direkt vad jag tänker att medling ska vara, säger han. Johan Sigeman är litegrann inne på samma spår: Sveriges konsensuskultur kan bidra till att tvister förlikas även utan medlare. Men det kan också finnas olika hinder för att få till stånd medling. – Jag tror att ett av dem är vi advokater. Vi – och det gäller mig också, fast jag har insett medlingens förtjänster – tycker att det där klarar vi advokater själva, vi kan förhandla oss fram till en lösning utan att blanda in en tredje part, säger han och fortsätter: – Det kan finnas ett motstånd i kåren, som delvis beror på okunskap om vad medling faktiskt är. Men kanske också att man slår vakt om sina inkomstkällor. Processer och skiljeförfaranden är lönsamma för advokater, och det är möjligt att det finns ett intresse av att behålla kontrollen själv. Johan Sigemans tes om att advokai vissa typer av tvister. De flesta intervjupersonerna säger dock nej till en sådan lösning. – Grundförutsättningen för en lyckad medling är ju ändå att alla som sitter i rummet vill vara där. Det är nödvändigt. Jag är inte så säker på att obligatoriska regler är ett effektivt sätt att övertyga någon om medlingens kraft, säger Annette Magnusson. Även Eric M. Runesson och Johan Sigeman tror mer ”Det kan finnas ett motstånd i kåren, som delvis beror på okunskap om vad medling faktiskt är. Men kanske också att man slår vakt om sina inkomstkällor. Processer och skiljeförfaranden är lönsamma för advokater, och det är möjligt att det finns ett intresse av att behålla kontrollen själv.” johan sigeman terna kan utgöra ett hinder mot medling får stöd i en rapport från den internationella konferensen ”Global Pound”, med över 4 000 deltagare 2016–2017. I rapporten framgår att effektivitet är den huvudsakliga faktorn för tvistande företags val av metod för tvistlösning och att företagare förväntar sig mer samarbete från sina rådgivare. Deltagarna i konferensen slog också fast att ombuden, alltså ofta advokaterna, var det största hindret mot ett skifte till andra tvistlösningsmetoder än domstol eller skiljeförfarande. Johan Sigeman tror ändå att intresset kommer att öka om fler advokater bara får möjlighet att se vad medling är. Men liksom de andra intervjupersonerna ser han att ganska få advokater är riktigt bekanta med medling, även om intresset kanske ökat på senare år. TVÅNG INGEN VÄG FRAMÅT Situationen är, precis som EU beskriver den i en rapport från 2018, paradoxal. Medling beskrivs som en mycket effektiv och hållbar konfliktlösningsmetod i tvister mellan företag. Samtidigt är det ännu ytterst få tvister som faktiskt löses genom medling. Ett sätt att öka antalet medlingar kan vara att som i Italien (se faktaruta på s. 28) göra medling obligatorisk ADVOKATEN NR 7 • 2020 på informationsspridning och goda exempel än obligatorium. Men Gert Nilsson Eldrimner är beredd att testa en ordning liknande den i Italien, och åtminstone göra det obligatoriskt att delta vid ett informationsmöte om medling. Gert Nilsson Eldrimner önskar också att domstolarna mer skulle använda sig av möjligheten att förordna en medlare i civilrättsliga mål. Dessutom borde försäkringsbolagen börja verka mer aktivt för medling och överväga att bevilja rättsskydd för medlarinsatser. – Om medling spar mycket tid och pengar åt parterna så kan ju faktiskt också försäkringsbolagen spara väldigt mycket på att anvisa medling, säger han. Såväl Gert Nilsson Eldrimner som Johan Sigeman tycker sig se ett ökat intresse för medling bland både parter och advokatkolleger. Och Johan Sigeman uppmanar advokatkollegerna att ge metoden en chans. – Om det föreslås medling, se det inte som ett misstroende mot ombuden på något sätt. Utan pröva och gör det med öppet sinne, så kommer ni att se att det är fantastiskt, säger han. Gert Nilsson Eldrimner och Johan Sigeman är båda aktiva i nätverket Svenska Medlare, som på olika sätt försöker öka medvetenheten och kunskapen om medling. Nilsson Eldrimner skulle också gärna vilja se ett medlarkollegium inom Advokatsamfundet, där medlare kan mötas och utbyta erfarenheter. Annette Magnusson vid Stockholms handelskammares skiljedomsinstitut hoppas att medlingen ska ha framtiden för sig. Hon menar att advokater har alla skäl att känna till och vara beredda att använda metoden, inte minst som advokater i dag förväntas vara mer av en affärspartner och inte bara en juridisk rådgivare. – En rådgivare som kan kliva in i en rådgivande roll i en tvist och inkludera medlingsperspektivet, kommer förmodligen att vara mer framgångsrik, säger hon. Även Eric M. Runesson tror att det kan bli åtminstone något mer medling framöver. – Så småningom kommer det att upplevas som omodernt att gå till process utan att först ha prövat förutsättningarna för medling, förutspår han. ¶ Johan Sigeman. SVENSKA MEDLARE Svenska Medlare är ett nätverk av kvalificerade medlare i kommersiella tvister. Medlemmarna är huvudsakligen advokater. Flera är utbildade och certifierade av det välkända medlingsinstitutet Centre for Effective Dispute Resolution, CEDR, i London. Läs mer om Svenska Medlare på https://svenska-medlare.se Läs mer om CEDR på www. cedr.com Medling i vårdnadsmål: Bra metod som behöver kvalitetssäkras – vänd! » 35 35