Advokaten 1
6 KAP. 18 A § FÖRÄLDRABALKEN 18 a § Rätten får up
pdra åt en medlare att försöka få föräldrarna att nå en samförståndslösning som är förenlig med barnets bästa. Rätten kan lämna medlaren närmare anvisningar om vad han eller hon skall iaktta när uppdraget fullgörs. Medlaren skall inom den tid som rätten bestämmer lämna en redogörelse för de åtgärder som har vidtagits. Tiden får inte sättas längre än fyra veckor. Rätten får dock förlänga tiden, om det finns förutsättningar att nå en samförståndslösning. Medlaren har rätt till skälig ersättning för arbete, tidsspillan och utlägg som uppdraget krävt. Rätten beslutar om ersättningen. Ersättningen betalas av allmänna medel. Lag (2006:458). – Att man så tidigt som möjligt försöker få parterna att komma överens, innan de går till domstol. Det kan jag tänka mig skulle kunna utvecklas mer, medling före domstol, säger hon. Anna Hellron Wikström lyfter, precis som utredningen, upp frågan om en gemensam lägstanivå vad gäller kompetens och erfarenhet för medlare. Och Lina Kitti är inne på samma linje. – Det bör införas utbildnings och lämplighetskrav na hur mycket medling som bedrivs, enligt advokaternas erfarenhet. Känslan hos de medlande advokaterna är alltså att medling blivit vanligare. Det är dock svårt att hitta belägg för känslan, i form av siffror. Redan 2014 års vårdnadsutredning konstaterade att det inte finns något tillförlitligt sätt att hitta alla mål där medlare utses. När utredningen gick igenom alla domar och avskrivningsbeslut under 2013, visade det sig att medlare utsetts i mellan 0 och 8 procent av familjemålen. Vid de flesta tingsrätter fanns medlare i mellan 1 och 3 procent av målen. Även forskaren Annika Rejmer har försökt få en bild av hur vanligt det är med medling i familjemål. 2008 skickade hon ut en enkät till domare. Svaren visade att mellan sex och sju procent av domarna åtminstone kände till någon kollega som förordnat medlare. Senare har Rejmers studenter gjort liknande undersökningar, och då fått resultatet omkring 3 procent. – Min känsla, utifrån mina undersökningar, är att det fanns förhoppningar, det fanns ambitioner, men att de inte har infriats, säger Annika Rejmer. BEHÖVER KVALITETSSÄKRAS Även om det är oklart hur mycket medling som genomförs finns det i dag ett stort antal advokater som sysslar med medling, ofta eller enstaka gånger. Intresset från lagstiftare och myndigheter för att minska antalet infekterade och skadeliga vårdnadstvister är också stort. En rad förslag om just medling lämnades redan 2017, i utredningsbetänkandet Se barnet! (se artikel på s. 42). Såväl rådmannen Britt Björneke som advokaterna lyfter fram utredningsförslagen som positiva. Britt Björneke tar särskilt fasta på förslaget om ett obligatoriskt informationssamtal för alla föräldrar som är oense om barnen. ADVOKATEN NR 7 • 2020 för medlare, för att säkra kompetensen och för att parterna ska känna sig trygga i att de som förordnas för uppdragen också är lämpliga att åta sig dem, säger hon, och efterlyser också enhetligare metoder och strukturer för medlingen, så att parterna vet vad de går in i. I dag kan medlare tvingas att vittna inför rätten om vad som kommit fram under medling. Här vill advokaterna gå länge än utredningen, som efter viss vånda föreslog att vittnesplikten ska vara kvar. Vittnesplikten riskerar nämligen att minska förtroendet för medlaren och minska öppenheten hos parterna. – Konfliktnivån blir ju ofta högre i en domstolsförhandling där man ska berätta varför den andra parten är sämre och så. Vi försöker få bort det tänket, så att det inte blir en massa taktik och att man tänker på vad man kan använda i domstolen. Annars blir det så svårt att ha en bra medling, om man sitter och bevakar sina intressen, inte vågar testa andra tankar och andra vägar, säger Alexandra Lyckman. På hennes och Anna Hellron Wikströms byrå avtalar medlarna med parterna att de inte ska kallas som vittnen. Här behövs dock stöd i lag, menar alla advokaterna. – Det har inte ställts på sin spets än. Vi har ju sekretess även som medlare, så vi kommer ju inte att berätta för någon utomstående vad som sägs under medlingen. Det är bara det som parterna kommer överens om ska lämnas vidare som lämnas vidare. Men vi vill inte bli kallade som vittnen, fastslår Lyckman. Ytterligare en förbättring skulle vara att låta medling i familjemål omfattas av rättshjälpen och rättsskyddet. – Medlingen ska helst komma in så tidigt som möjligt, gärna innan en domstolsprocess inleds. Möjligheten att få medlingen finansierad utan att behöva stämma i domstol skulle sannolikt bidra till detta och underlätta för parterna, konstaterar Lina Kitti. ¶ Utredningen: Beredning pågår av uppskattade förslag – vänd! » 41 41 FOTO: ISTOCK