Nöjesnytt Kalmar 1
Nöjesnytt Kalmar PÅ KROGEN
Nöjesnytt Kalmar MODE
Nöjesnytt Kalmar SERIER
Nöjesnytt Kalmar TEKNIKPRYLAR
Nöjesnytt Kalmar STUDENTLIV
Nöjesnytt Kalmar NOTISER
Nöjesnytt Kalmar DIGILISTAN
Nöjesnytt Kalmar RECENSIONER
SIONERSKIVRECENSIONERRECENSIONRECENSIONERRECEN TH
E WAR ON DRUGS "Lost in the dream" (Secretly Canadian/Border) Bästa låt: "Red eyes" nnnnn Kurt Viles gamla vapendrage i The War on Drugs har alltid haft potential men på tidigare skivor har bandet svävat ut (både vad gäller låtlängder och ljudbild) väl mycket. När den magiska singeln "Red eyes" släpptes i fjol väcktes därför hoppet om ett stramare album. "Lost in the dream" är dock lika luddig som vanligt. Den stora nyheten är att The War on Drugs också blivit extremt gubbiga - utan att skarva alltför mycket kan man dra paralleller till såväl Bruce Springsteen mellan 1984 och 1987 samt Dire Straits. Den här nya inriktningen är inte alls av ondo, tvärtom bjuder "Lost in the dream" på några av bandets starkaste låtar. Som helhet är det dock fortfarande för ofokuserat för att vara mer än "bara" bra. LINUS BRÄNNSTRÖM SKRILLEX "Recess" (Warner Music) Bästa låten: "Ragga bomb" nnnnn "För att färdas tusen mil från jorden behöver en raket så här mycket kraft", säger en röst i inledningen till Skrillex fullängdsdebut "Recess". Sedan är elektrobombardemanget i full gång. "Wub wub"-basgångar och "waw waw"-syntljud avlossas hej vilt och frammanar fantasibilder av en framtid där arga robotar krigar mot Skrillex-liknande motståndsmän. Det krävs begåvning för att mixa ihop samplingar och beats i ett så här våldsamt tempo och det råder ingen tvekan om att Skrillex är något av ett dubstep-geni. Bäst blir det i låtar som "Ease my mind" med svenska Niki & The Dove, där brytningen mellan melankolisk sång och tunga elektrobeats blir som tydligast, eller tvärtom i låtar som "Ragga bomb" som är hyfsat konsekvent till sin stil. Tyvärr är soundet ofta så rörigt att man som lyssnare tappar intresset. KARL DALÉN KYLIE MINOGUE "Kiss me once" (Parlophone) Bästa låt: "Into the blue" SKY FERREIRA "Night time, my time" (Capitol/Universal) Bästa låt: "24 hours" nnnnn "Kiss me once" är den australiska popstjärnan Kylie Minogues tolfte studioalbum och den första på fyra år. På listan över producenter finns bland andra Ariel Rechtshaid och Pharrell Williams. Med andra ord har popprinsessan slagit till på stort den här gången. Och visst är det imponerande att hon fortfarande, efter 26 år i branschen, kan göra modern pop. Även om försök görs till att experimentera med vissa låtar känns albumet ändå väldigt Kylie. Den typiska eletroniska dansmusiken finns där, likaså den unika rösten. Första singeln "Into the blue" är det starkaste spåret, medan flera av de andra låtarna förblir anonyma. Som duetten med Enrique Iglesias till exempel. Trots att skivan i sin helhet är helt klart godkänd finns det ingen hitlåt som "Can't get you out of my head" för att göra den lysande. NATALIE DEMIRIAN nnnnn När Blondie var i Sverige härom månaden sa sångerskan Debbie Harry i en intervju att hon är en stor fan av Sky Ferreira, som seglat upp som en it-girl i gränslandet mellan musik, mode och kändisvärlden det senaste året. När nu hennes senaste album från i höstas faktiskt först nu släpps "officiellt" i Sverige är det lätt att förstå varför. I sina bästa stunder påminner Sky Ferreira mycket om Debbie Harry, musikaliskt ligger hon i någon slags perfekt retrofåra som lånat mycket från Blondies charmiga fusion av punk och disco i slutet av 70- och början av 80-talen, fast vi numera kallar det electronica. Samma till synes nonchalanta sätt att sjunga, men också en osviklig hitkänsla i det mesta hon gör. Lite som Katy Perry. Och det är menat som beröm. SARA HALDERT YOHIO "Together we stand alone" (Universal) Bästa låt: "To the end" nnnnn Yohio är Big in Japan, men också ganska stor hos den unga svenska Mellopubliken. Efter fjolårets andraplatssuccé gick det visserligen sämre i år, men schlagerlåten "To the end" är ändå en av få behållningar med denna spretiga andra skiva. "Together we stand alone" är en del emorock, en del metal, growl, japansk rap och... en Amy Diamond-cover i baktakt. Det blir rätt rörigt, och de som föll för Yohio i Melodifestivalen får lite nog svårt att smälta inslag som "I norrländska skogars dvala", en Yngwie Malmsteen-doftande instrumentell norrlandshyllning. SARA HALDERT 50 | nöjesnytt