Nöjesnytt Växjö 1
Han har bara gjort en enda skiva – men det är å a
ndra sidan en av de bästa svenska skivor som någonsin gjorts. Men sedan 2000-talet har ändå Jakob Hellman varit aktiv i svenskt musikliv och den 6 september kommer han till Växjö Teater. jakob TILL VÄXJÖ TEATER hellman Ni känner säkert till historien vid det här laget, men vi tar den en gång till. Året var 1989 och de största svenska musikaliska begivenheterna var Roxettes, Orup, Titiyo och… hrm…Visitors. Men så plötsligt, från ingenstans, dök han upp; Jakob Hellman och hans debutalbum ”…och stora havet”. Skivan slog ner som en bomb i musiksverige, singlarna Vara Vänner och Hon Har Ett Sätt blev dunderhits och Hellman belönades med en Grammis som Årets Manliga Rockartist. Hellman syntes överallt och hyllades, med rätta, som ett popsnille utöver det vanliga – ända tills det en dag blev helt tyst. Hellman tröttnade helt enkelt på uppståndelsen och drabbades av skrivkramp. Han började plugga, jobbade med annat och pysslade lite med musik, andras musik, på fritiden. Idag vill han dock inte riktigt kännas vid att det var så det gick till. –Det blev inte tyst helt och hållet. Men jag förstår vad de menar. Jag har inte släppt någon skiva och inte ansträngt mig för att synas, snarare tvärtom. Vi försökte ganska direkt att spela in en uppföljare men vi lyckades inte så bra. Jag gillade inte det vi gjorde. Det blev inte speciellt kreativt och jag skrev ganska få låtar. Ibland blir man förvånad över att människor är väldigt kreativa, men det beror på att man hittat sitt naturliga språk. Har man problem och inte kan göra det, då kan man inte göra något alls. Det är svårt att säga vad det berodde på. Men det blir svårare och svårare med tiden att veta vad jag ska göra, och varför jag ska göra det så det känns roligt på något sätt. Jag ville dra mig undan och bli en vanlig människa. Jag har försökt med det, tills nu. Det går inte, berättade Jakob för Västerbottenskuriren 2012. När Jakob Hellman de facto gjorde comeback gjorde han det i ett ganska otippat sammanhang, nämligen med nostalgiturnén Forever Young 2010, tillsammans med Alphaville och Reeperbahn. Jakob förklarar det hela på följande sätt: –Jag fick en konkret förfrågan och jäkligt bra betalt. Då kändes det både kul med alla banden och att det var så stort och exponerat, ett bra paket och bra ordnat, plus att det inte känns skämmigt längre att göra en nostalgigrej. För tio år sedan hade jag sett det som ett misslyckande. Nu tycker jag det är kul att jag står på benen. Under åren som följde varvade Hellman mindre turnéer med inhopp lite här och var. Han har spelat en hel del nya låtar live, men fortfarande har det inte kommit någon ny platta, trots flertalet löften om att den är på gång. –Jag har så många låtar. De finns i ett ganska svåråtkomligt arkiv hemma hos mig som under många år bestod av kassettband; väldigt många av dem är halvfärdiga, andra bara på idéstadiet. Men jag måste göra det som jag måste göra nu, och kommer inte använda någonting av det gamla materialet. Det finns inga riktigt fasta planer men något kommer ut till allmän beskådan vad det lider. Konstigt nog känns det inte som något jag samlat på i 20 år och att jag nu ska spela in en skiva. Vi spelar in, repar, sedan släpper vi någonting. Sedan fortsätter man förhoppningsvis, är Hellmans egen kommentar. Men först blir det alltså en ny turné, en helt akustisk sådan, med Jakob ensam på scen. Och för första gången på länge känner sig Jakob Hellman ganska bekväm med att stå på scen och i sin roll som svensk popikon, berättar han för GöteborgsPosten. – Jag börjar bli gammal nu, och vet inte längre om jag kan springa runt på scenen. När man blir gammal måste man sitta ner. Men nej förresten, jag har nog en annan sorts ork nu än tidigare. Nu ser man ju verkligheten, att livet faktiskt är tidsbegränsat. Det kan ge lite akut energi. Inte för att jag känner mig dålig, jag känner mig riktigt pigg. Jag går in i det här med känslan av att vilja ge allt innan det är för sent att ge allt. I TEXT: OLA KARLSSON ”jag börjar bli gammal och vet inte längre om jag kan springa runt på scen” 22 | nöjesnytt