Nordens Tidning 1
Islands nordiska samarbetsminister: Norden – ja,
tack! Som nordisk samarbetsminister under Islands ordförandeskapsår i Nordiska ministerrådet har jag blivit ännu mer medveten om hur viktigt nordiskt samarbete är för oss. Tillsammans bildar Norden världens 11:e största ekonomi och nordiska varor och tjänster är eftertraktade världen över. Norden är ett bra varumärke som representerar välfungerande samhällen med stor tilltro från omvärlden. Inget av detta är en tillfällighet, utan resultatet av årtionden med gemensamma politiska beslut om att Norden vill samarbeta och stå enade. N ningar. I år har Island ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet – ett nordiskt regeringssamarbete som täcker nästan alla områden. Ordförandeskapets rubrik är ”Goda genvägar” som fokuserar på Nordens goda samarbete både inåt och utåt i världen och framtidens digitala allfarväg. Dessutom har Islands ordförandeskap tre fokusområden: unga, hållbar turism och havet. Inom ramen för dessa tre teman pågår nu nio samnordiska projekt som förväntas leverera konkreta resultat. Ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet påminner oss på ett utmärkt sätt om betydelsen ordiskt samarbete är kanske särskilt viktigt för Island. Över 30 000 islänningar, eller ungefär tio procent av landets befolkning, bor i ett annat nordiskt land och totalt sett är Norden Islands absolut största handelspartner; vi importerar och exporterar mer till och från Norden än till och från USA och Storbritannien. Deltagande i nordiskt vetenskaps- och utbildningssamarbete samt samarbetet inom innovation, kultur och den kreativa sektorn är livsnödvändigt för folk och företag. I internationella fora har nordiskt samarbete gett Island och resten av Norden ett bestämt fotfäste som inte får undervärderas i turbulenta tider. Tillsammans har Norden otvetydig relevans internationellt, t ex vad angår jämställdhet och fredlig konfliktlösning men även klimatfrågorna som omfattar vår tids och framtidens största utmaav nordiskt samarbete, var samarbetet befinner sig och vart det är på väg. Men kan det vara så att vi tar nordiskt samarbete för givet, som något självklart? Vad tycker våra unga om nordiskt samarbete? Är nordiska språk kanske på väg ut i Finland och på Island? Kommer ungas intresse för att studera, arbeta och starta företag i andra nordiska länder att följa den dalande trenden? Känns det töntigt att jobba i Göteborg när alla är på väg till Singapore? Kommer framtidens nordbor att utbilda sig i Kina och Korea och inte ha tid för Köpenhamn eller Stockholm? Hur kommer situationen att se ut 2050? Endast framtiden har svar på dessa frågor. Det enda vi med säkerhet vet är att tiderna kommer att förändras – och människorna med. Även om Norden visserligen måste ha goda relationer till resten av världen, så får vi inte glömma var vi är, varifrån vi kommer. Norden är nämligen en stor familj. Vi är inte överens om allt men när det väl gäller står vi enade. Tillsammans är Norden en hemmaplan för utbildning, vetenskap, handel, kultur och allt det andra som gör oss till bra samhällen. Nordiskt samarbete är förändringarnas drivkraft och essentiellt i en värld i full fart framåt. Vår styrka ligger i våra gemensamma värderingar om mänskliga rättigheter och demokrati, rättvisa, välfärd och välstånd – för alla invånare. Jag tror stenhårt på nordiskt samarbete. Under Islands ordförandeskap kommer vi att fortsätta utveckla och styrka det, inte minst i samarbete med våra unga. Norden – ja, tack! SIGURÐUR INGI JÓHANNSSON, NORDISK SAMARBETSMINISTER OCH TRANSPORT- OCH KOMMUNMINISTER Uttalande på FNF:s presidemöte 1/2019 Det nordiska samarbetet har under lång tid varit framgångsrikt och är djupt förankrat bland medborgarna i Norden. Genom åren har samarbetet utvecklats och fördjupats inom många samhällsområden. Föreningarna Norden har genom sitt nu 100-åriga arbete drivit på utvecklingen och har härigenom spelat en betydelsefull roll för denna positiva utveckling. Den ökande globala oron tar sig nu uttryck i bland annat försämrade stormaktsrelationer och nedprioriteringar av internationella strukturer och institutioner. Föreningarna Norden ser därför nu ett ökat behov av ett mer enigt och bättre integrerat Norden. Föreningarna Norden uppmanar mot denna bakgrund de nordiska regeringarna att höja Nordens profil på global nivå genom ett tätare samarbete inom Förenta Nationerna, Europeiska Unionen och andra internationella samarbetsorgan. Norden står för bl a fred, representativ demokrati, jämställdhet, frihandel, öppen arbetsmarknad och fri rörlighet samt är enligt alla parametrar ett stabilt hörn i världen. FN har inom olika områden satt upp mål för världen att uppnå fram till 2030. För att kraftfullt kunna bidra till att nå dessa mål uppmanar Föreningarna Norden de nordiska regeringarna att prioritera och aktivt stödja det praktiska samarbetet mellan olika intressenter på alla nivåer. Bland annat vänorter och liknande praktiska samarbetsformer kan användas för att målen ska kunna uppnås och därmed skapa en bättre framtid.” Stockholm, den 15 mars 2019 Berit Andnor Bylund Ordförande för Föreningarna Nordens förbund nordens tidning nr 2 | 2019 11