Bokstart i Sverige 1
Bokstart i Sverige ”Barn som läser bättre än sina
jämnåriga läser mer, och blir därmed ännu bättre på att läsa. Barn som läser sämre läser mindre, med följden att de ytterligare hamnar efter.” 17 Så beskrivs läsningens så kallade Matteuseffekt av Jonas Andersson. Detta kan ses som grunden i att arbeta med tidiga läsfrämjande insatser. Barn som tidigt lär sig avkodning har en tendens att i större utsträckning skapa en läsidentitet, förknippa läsningen med något positivt och därmed också läsa mer – vilket innebär mer övning. Det omvända gäller för barn som är sena i sin läsutveckling.18 Detta, konstaterar Andersson, bäddar för att tidiga läsfrämjande insatser kan få stor effekt för barns positiva förhållande till läsning. En central del av tidig lässtimulans och läsfrämjande är vad som kallas family literacy interventions eller family literacy programs. Literacy eller litteracitet kan förstås som skriftspråklighet, även om begreppet på senare år vidgats något till att inkludera fler dimensioner av färdigheter kopplade till språket.19 Family literacy kan sammanfattas som familjens aktiviteter kopplade till literacy20, 21 i sig inte är helt enkelt att definiera.22 Family literacy programs kan således förstås som läsfrämjande insatser som riktar sig till familjerna utifrån deras betydande roll för barnens språkutveckling.23 Såsom Läsdelegationen konstaterar verkar det råda konsensus om föräldrarnas betydelse för barns tidiga språkinlärning inom forskningen.24 över forskning kring family literacy att ”Parents are a child’s first educator”.25 Vidare konstaterar bland annat Bonci i en litteraturöversikt Utöver att fastställa föräldrarnas viktiga roll i barnens språkutveckling hävdas även att tidig intervention är central för barnens språkutveckling och har långsiktiga effekter. En annan forskningsöversikt konstaterar att även föräldrarnas involvering i barnens läsning är fundamental för tidig språkutveckling.26 Att föräldrarna och familjen spelar en viktig roll för barnens språkutveckling verkar det således inte råda några tvivel om. Frågan återstår hur aktörer som verkar för att främja barns språkutveckling kan arbeta med detta på ett effektivt sätt. Det har under senare år genomförts en rad insatser, program och projekt inom ramen för family literacy. Vidare har dessa visat sig vara effektiva i att främja en god språkutveckling bland barnen och att stärka familjen i denna roll.27, 28 ”Sådana program har uppvisat hög effektivitet både vad avser att förbättra barns läs- och skrivförmåga och föräldrars förmåga att ge barnen stöd.” 29 Studier av Bookstarts effekter har visat att barnen har dragit fördelar av insatserna inom programmet. På kort sikt kunde det urskiljas skillnader på både barnens och föräldrarnas attityder till läsning , även om begreppet 17. Andersson (2015), s.29 18. Andersson (2015) 19. Rydsjö (2012) 20. Taylor via Andersson (2015) 21. Bonci (2011) 22. Ibid. 23. Andersson (2015) 24. SOU 2018:57 25. Bonci (2011) 26. Eurydice (2011) 27. Carpentieri m.fl. (2011) 28. Andersson (2015) 29. SOU 2018:57 s.51 11/64