Bokstart i Sverige 1
Bokstart i Sverige och litteratur, på längre sikt
har de presterat bättre i skolan.30 Även erfarenheterna från Bogstart i Danmark vittnar om att arbetet har mottagits positivt av familjerna och att det har påverkat föräldrarnas attityder.31 socioekonomiska förutsättningar32 självförtroende i föräldraskapet hos mottagarna.33 tiva och således viktiga att satsa på för att främja barns språkutveckling. Som Carpentieri påpekar är frågan alltså inte om insatser inom family literacy fungerar, utan hur bra de fungerar i relation till andra alternativ, t.ex. insatser inom förskolan och skolan. 2.2.2 Samverkan Samverkan mellan olika samhällsaktörer är någonting som länge diskuterats inom svensk förvaltning och offentlig verksamhet. Det är ofta den givna lösningen på många organisatoriska utmaningar, inte minst inom den offentliga sektorn. Samverkan definieras på ett ändamålsenligt sätt av Socialstyrelsen där samverkan förstås som ett ”övergripande gemensamt handlande på organisatoriskt plan för ett visst syfte”.34 Som utgångspunkt för att beskriva och analysera samverkan inom ramen för Bokstart används i denna studie ”Samverkanstrappan”. Samverkanstrappan används för att illustrera olika nivåer av samverkan. Den är inte på något sätt uttömmande när det gäller att ge svar på de ofta komplexa utmaningar som finns kopplade till samverkan. Den kan dock utgöra en god grund för analysen. Samverkanstrappan finns i många former och skepnader, men ursprungligen kan den återfinnas i Söderhamnskommitténs rapport i form av en samverkanspiral.35 Samordnaren för unga som varken arbetar eller studerar.36 Den vidareutvecklas senare av Nedan presenteras en omarbetad version av den modellen. Figur 1: Samverkanstrappa 2. Samsyn 1. Struktur Arena för samtal och diskussion finns Förståelse för var andras verksamhet och profession och ett gemensamt mål finns 3. Samarbete Gemensamt arbete bedrivs i en avgärnsad uppgift 4. Samhandling Agerar som en gemensam aktör Vidare har sådana initiativ även visat sig ha ytterligare fördelar för familjer med sämre , exempelvis genom ökat socialt och kulturellt kapital och ökat Det mesta pekar på att sådana program är effekStrukturell samverkan Källa: SOU 2018:11, s. 6, omarbetad av Governo 30. Rydsjö (2012). Se kapitel 4. 31. Slots- och Kulturstyrelsen (2017) 32. Författaren benämner dessa grupper som ”disadvantaged families”, som här översätts till familjer med sämre socioekonomiska förutsättningar. 33. Carpentieri m.fl. (2011) 34. Socialstyrelsen, Termbank: Samverkan 35. SOU 1998:89 36. SOU 2018:11 12/64