Bokstart i Sverige 1
Bokstart i Sverige 2019 fanns det 1091 öppna folk
bibliotek i Sverige varav 404 av dessa är integrerade folk- och skolbibliotek. Vidare finns det utlåningsställen som inte är reguljärt bemannade, exempelvis filialer eller bokbussar.50 Folkbiblioteken arbetar ofta med att erbjuda användarna olika sorters aktiviteter kopplat till litteratur och kultur. Det kan till exempel handla om boksamtal, biblioteksinformation för studerande, berättar- eller sagostunder, internetkurser eller liknande. Antalet aktiviteter har de senaste åren ökat, medan andelen som riktar sig till barn och unga (0–17 år) har minskat, från 61 procent 2015 till 57 procent 2019. När det gäller Bokstart har dock antalet aktiviteter i samarbete med BVC ökat från 3171 år 2015 till 5981 år 2019.51 Det finns inga specifika bestämmelser i bibliotekslagen att biblioteken bör eller ska samverka med andra verksamheter utanför biblioteksväsendet.52 Det är dock vanligt att folkbiblioteken har etablerade samarbeten med både förskola och BVC. 2012 nämner 43 procent av kommunerna ett samarbete med BHV. 57 procent av kommunerna nämner samarbete med förskola eller särskild verksamhet med barn i åldern 0–6 år.53 att de har ett etablerat samarbete med BVC och 64 procent för förskolan.54 I Hampson Lundhs och Michniks enkätstudie om samverkan mellan BHV och biblioteken visar resultaten på att samverkan mellan dessa aktörer är mycket vanligt förekommande. Dock visar denna kartläggning att samarbeten oftast bygger på kontakter vid behov mellan bibliotekarier och BVC-personal. En knapp tredjedel av bibliotekarierna anser emellertid att samarbetet bygger på planerade kontakter. Samma enkätstudie visar på att de vanligaste metoderna som dessa aktörer samarbetar kring är bokgåvor till barn 0–2 år, vilket också lyfts av Rydsjö i en annan studie.55 När folkbiblioteken själva blir tillfrågade uppger 53 procent Andra vanliga sätt är genom informationsspridning om varandras verksamheter och föräldraträffar på biblioteken. En ytterligare intressant aspekt är att folk- och barnbibliotekarierna upplever att bibliotekschefer, BHV-samordnare, länsbibliotekarier och berörda politiker sällan deltar i planeringen av samarbetet mellan biblioteken och BHV, eller att de inte vet om de gör detta.56 Sammanfattningsvis går det att se att samverkan ofta sker mellan biblioteken och BHV, dock utan att det finns tydliga strukturer och förankring kring denna samverkan. 2.3.2 Barnhälsovård (BHV) Barnhälsovårdens uppdrag är omfattande och täcker många delar av barnens hälsa. Huvudmännen för barnhälsovården är regionerna. Barnhälsovården organiseras i barnhälsovårdscentraler (BVC) som kan bedrivas både offentligt och av en privat aktör. Vidare kan en BVC ingå i en familjecentral. BHV regleras i Hälso- och sjukvårdslagen, dock finns inga specifika mål för just BHV:s verksamhet.57 definierar verksamhetens mål i både termer av hälsofrämjande och förebyggande arbete. Barnhälsovården ska ”bidra till bästa möjliga fysiska, psykiska och sociala hälsa för barn”.58 genom både generella insatser till alla barn och riktade insatser till barn med ytterligare behov. Socialstyrelsen, som bl.a. har ansvar över att ta fram nationella riktlinjer för barnhälsovården, Detta görs 50. Kungliga biblioteket (2019) 51. Kungliga biblioteket (2019) 52. SOU 2018:57 53. Kungliga biblioteket (2012) 54. Ibid. 55. Rydsjö (2012) 56. Hampson Lundh & Michnik (2014) 57. Socialstyrelsen (2014) 58. Ibid. 15/64