Bokstart i Sverige 1
Bokstart i Sverige Vad gäller barnens språkutveck
ling ingår det i barnhälsovårdens uppdrag att främja denna. Detta motiveras utifrån att barn med språkstörningar har större risk att utveckla andra problem kopplat till utbildning och social hälsa. Det är därför viktigt att BHV beaktar detta i sitt uppdrag givet barnets generella hälsoläge. Barnhälsovårdens rikshandbok beskriver de insatser som bör ges till alla barn när det gäller språkutveckling: ”Främja en god kommunikativ miljö och god språklig stimulans genom information och vägledning utifrån varje enskild familjs och barns behov” och ”Alla föräldrar ges möjlighet och utrymme att prata om barnets kommunikation och språk. De ges även möjlighet att berätta hur man samtalar, läser och leker i hemmet”. Vidare rekommenderas även att språkliga undersökningar görs med jämna mellanrum under barnets första levnadsår. En språkscreening genomförs vid ca 2,5–3 års ålder. Om det finns behov ska även andra professioner kontaktas, bland annat förskolan. Vidare kan BVC arbeta med att vägleda och hänvisa barnet och föräldrarna till biblioteken i tidig ålder. Detta lyfts även i Socialstyrelsens vägledning för BHV att samarbete mellan BVC och biblioteken är önskvärt, via goda exempel i Halland och Uppsala.59 Barnhälsovårdens rikshandbok lyfter även Bokstart som ett exempel på hur BHV kan arbeta med preventivt språkligt arbete, utifrån samarbete kring bokgåvor.60 Barnhälsovården arbetar bland annat med metoder som hälsobesök, hembesök och föräldrastöd i grupp.61, 62, 63 Uppläggen kan skilja sig mellan regionerna.64 centralt barnhälsovårdsteam. Detta ansvarar för att utveckla och kvalitetssäkra vården. I dessa ingår ofta logopeder eller folkhälsovetare. Som är viktiga professioner för språkutveckling och hälsofrämjande.65 När det gäller samverkan finns det generella krav på vården att samverka med andra verksamheter i planeringen och utvecklingen av vården.66 som far illa eller riskerar att fara illa.67 Vidare har BHV en skyldighet att samverka kring barn Vad gäller den hälsofrämjande delen av arbetet finns det inte lika tydliga krav på samverkan. Sammanfattningsvis kan ett citat från Läsdelegationen lämpligen formulera bibliotekens och barnhälsovårdens gemensamma intressen i barns språkutveckling: ”Enligt bibliotekslagen ska folkbiblioteken ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning. Till barnhälsovårdens uppdrag hör att kontrollera, stödja och följa upp barnets språkutveckling. De båda institutionerna bibliotek och barnhälsovård möts här i ett gemensamt uppdrag. .” 68 I alla regioner finns ett så kallat 59. Ibid. s. 88. 60. Barnhälsovårdens rikshandbok, Preventivt språkligt arbete 61. Barnhälsovårdens rikshandbok, Hälsobesök 62. Barnhälsovårdens rikshandbok, Hembesök 63. Barnhälsovårdens rikshandbok, Föräldrastöd i grupp 64. Denna beskrivning utgår från Barnhälsovårdens rikshandbok som utgör en rekommendation och stöd för hur regioner kan lägga upp detta arbete. Se Barnhälsovårdens rikshandbok, Barnhälsovårdens nationella program 65. Barnhälsovårdens rikshandbok, CBHV-team 66. HSL (2017:30).11 kap. 3§ respektive 7 kap. 7§ 67. HSL (2017:30), 5 kap. 8§ 68. SOU 2018:57, s. 54 16/64