Bokstart i Sverige 1
Bokstart i Sverige vilket är i linje med deras or
dinarie uppdrag. ”Regionen har gått in och betalat vikariekostnader i kommunerna och stöttat att de ska komma igång” Möjligheten att anpassa de insatser som ingår i bokstartarbetet efter de egna lokala förutsättningarna är någonting som lyfts fram som viktigt i många av projekten. Detta ses som önskvärt både för de olika regionala förutsättningarna och för de mer lokala, på kommunal nivå eller för enskilda områden i en kommun. Det kan handla om förutsättningar avseende geografi, befolkningsmängd och befolkningssammansättning eller socioekonomi. Det kan också handla om anpassning till skilda organisatoriska eller ekonomiska förutsättningar för projekten. Å andra sidan lyfts även en önskan om en tydligare styrning, samordning och sammanhållning av arbetet med Bokstart. I vissa fall uppfattas Bokstart som alltför splittrat på ett övergripande plan, dvs. att skillnaderna i angreppssätt och form mellan projekten också kan ses som något negativt som gör Bokstart otydligt. Det skiljer sig också mellan kommuner vilket stöd de kan erhålla från regionalt håll vad gäller kompetensutveckling och liknande. I dessa fall kan den enskilde verksamheten ibland känna att det inte finns tillräckligt med stöd och riktlinjer i arbetet med Bokstart. ”Kan fungera lite olika men att det ändå blir ganska likt. Att man inte måste uppfinna ett nytt projekt.” När det gäller samverkan med förskolor är medarbetarna och deras chefer de viktigaste aktörerna och är de som oftast är involverade i arbetet med Bokstart. Även språk, läs- och skrivutvecklare samt specialpedagoger anställda i kommunen har framkommit vara viktiga aktörer i vissa projekt. Dessa stöttar ofta förskolans verksamhet på olika sätt och kan därför fungera som en naturlig ingång för samverkan med förskolorna. 4.1.2 Metoder När det gäller de läsfrämjande metoder som tillämpas inom Bokstart är hembesök det vanligaste. Av de projekt som ingått i intervjustudien beskriver ca 70 procent att de erbjuder metoden hembesök i någon form. Hembesöken beskrivs ofta som den bästa metoden för att nå fram och skapa relationer med familjer. Det individuella mötet är viktigt och det som oftast nämns som det som ger tydligast positiva resultat för målgruppen. Att just medarbetare från biblioteken gör hembesök upplevs ofta som positivt. Familjerna beskriver ofta mötet som avslappnat och fritt från pekpinnar. I det fall sjuksköterska från BHV deltar i hembesöken beskrivs även det ofta som positivt. De har redan en relation till familjen och har byggt upp ett förtroende där, vilket skapar en trygghet. I några få projekt utför BHV till viss del hembesöken inom Bokstart på egen hand, men det vanliga är att de utförs tillsammans med bokstartare från biblioteket. En annan fördel som beskrivs med att BHV deltar i eller genomför hembesök är att familjer kan tendera att lyssna mer noggrant på en sjuksköterska, då de uppfattas ha en viss auktoritet hos familjerna. Utmaningen som många beskriver med hembesöken är att det är en resurskrävande metod. För de som har valt bort hembesök nämns det som den viktigaste förklaringen till detta. Det är också relativt vanligt att de projekt som erbjuder hembesök inte ser det som hållbart i längden. Man funderar därför över alternativa metoder, så som olika typer av gruppträffar eller tydligare involvering av förskolan. ”Vi kommer aldrig att kunna göra några hembesök. Svårt att få bibliotekarier och assistenter till det” 42/64