Bokstart i Sverige 1
Bokstart i Sverige ”Vi har prövat hembesök, som h
ar fungerat väldigt bra – men vet inte om det är möjligt att fortsätta med” Det finns dock kommuner som ser framför sig att det är möjligt att fortsätta arbeta med hembesök, även utan medel från KUR. Även då lyfts att metoden är resurskrävande, men att med omprioriteringar inom verksamheten och eventuellt ökat stöd från kommun eller region hoppas man att hembesöksverksamheten ska kunna fortgå även när stödet från KUR upphör. Det är även vanligt att erbjuda gruppträffar på bibliotek, öppna förskolan eller BVC. Av de 28 projekt som ingår i intervjustudien erbjuder majoriteten, ca 65 procent, olika typer av gruppträffar. Av de som kombinerar de två metoderna är det vanligast att genomföra hembesök hos de allra minsta barnen för att sedan följa upp med någon typ av gruppträff när de blivit lite större. Gruppträffar är mindre resurskrävande, men det beskrivs ofta som svårare att få familjer att delta, samt det negativa i att det individuella mötet försvinner. Utformningen av gruppträffarna kan skilja sig åt. Vanliga element i dessa träffar är högläsning, föreställning/teater, sångstund, ramsande eller rimmande. Biblioteket är ofta de som bjuder in, men vissa involverar aktörer som BHV, öppna förskolan eller SFI. Att ha olika typer av träffar för små barn och deras familjer är också någonting som de flesta bibliotek har stor vana av att genomföra. I de fall där förskolorna är involverade används metoden att bygga upp kapprumsbibliotek, eller andra typer av läshörnor, i ungefär vart fjärde projekt. Andra sätt för förskolan att jobba med Bokstart är att bjuda in medarbetare från biblioteket till föräldramöten för att informera om språkutveckling hos små barn. En intressant metod som endast förekommer i några enstaka fall är att erbjuda bokstartsamtal under barnets inskolningsperiod. Detta har visat sig vara mycket väl fungerande. Att bygga upp läshörnor av olika slag inom ramen för Bokstart är även vanligt förekommande inom barnhälsovården och öppna förskolan. Detta lyfts som ett bra sätt att skapa en igenkänningsfaktor för barnen och föräldrarna från andra interaktioner med Bokstart. Som tidigare nämnts är möjligheten att anpassa de insatser som ingår i bokstartarbetet efter de egna lokala förutsättningarna någonting som lyfts fram som viktigt i många av projekten. Detta syns tydligt när det gäller just val av metod som kan vara tätt förknippad med geografiska förutsättningar så som demografi, befolkningstäthet och närhet till bibliotek eller öppna förskolan. Även kommunens ekonomiska situation kan påverka valet av metod. 4.1.3 Målgrupper Bokstart riktar sig till vårdnadshavare och andra vuxna i barns närhet under barnens första tre år. I praktiken visar intervjustudien att målgruppen hittills, i första hand, har handlat om föräldrar till barn mellan 0–1,5 år. Detta förklaras främst av att de flesta projekt valt att inleda arbetet med insatser gentemot vårdnadshavare till nyfödda. Med tanke på att bokstartarbetet inleddes 2018 har dessa barn ännu inte hunnit bli så gamla. Därför är det först nu det börjar bli relevant med insatser riktade mot förskolebarn i någon större grad. I praktiken får förskolan en bredare åldersmässig målgrupp än de övriga aktörerna. Detta blir tydligt exempelvis i de fall där förskolan har etablerat kapprumsbibliotek. Då är litteraturen i biblioteket utvald för att passa målgruppen 1–3 år, men om de äldre barnen (4–6 år) önskar läsa och låna böckerna uppmuntras de självklart till det. På så sätt kan denna typ av insatser nå fler och komma en större grupp av barn till gagn. Detta gäller även till viss del för gruppträffar där det är mer öppet för alla föräldrar och deras små barn att delta. Utöver urval utifrån barnens ålder gör projekten oftast även andra prioriteringar avseenden mål43/64