Bokstart i Sverige 1
Bokstart i Sverige 4.2.1 Formella samverkansstruk
turer Det är relativt vanligt att projekten inte har inrättat formella styrgrupper för just Bokstart. Det är något mindre än hälften av projekten som har en sådan. Det är ungefär lika vanligt att ha en tydligt formulerad arbetsgrupp för det operativa arbetet, där flera verksamheter än biblioteket deltar. Detta verkar i de flesta fall inte vara någon nackdel för arbetet i projektet. Det som verkar ha störst betydelse är engagemanget, drivkraften och handlingsutrymmet hos de som deltar i samverkan. Det finns generellt ett högt personberoende till de eldsjälar som ofta driver bokstartarbetet, och även ligger bakom ansökan om stöd. Det finns ofta en medvetenhet och i vissa fall en oro för detta personberoende. Intervjustudien visar att mindre kommuner till viss del upplever sig ha mindre behov av strukturer för samverkan då det handlar om ett fåtal personer och aktörer som ska samordnas och arbeta tillsammans. I dess fall är dock personberoendet ofta än mer påtagligt. Personella eller organisatoriska förändringar av olika slag utgör konkreta hot mot projektens fortlevnad. I det fall där det finns andra pågående satsningar och projekt som tangerar samverkan kring små barn och/eller språkutveckling kan den samverkansstruktur som redan etablerats även bli hemvist för bokstartarbetet. Det tydligaste exemplet i sammanhanget är organisationen kring de språknätverk som tidigare etablerats runt om i landet. Det är inte ovanligt att såväl styrgrupp som arbetsgrupp är desamma i språknätverket och bokstartprojektet, eller i alla fall inkluderar samma personer. ”Språknätverket gick över i styrgruppen och så bildade vi nätverket också. Nätverket består av de som arbetar operativt” Några enstaka projekt lyfter möjligheten att träffa samverkansöverenskommelser mellan huvudmännen som ett sätt att stärka samverkan i framtiden. I något fall har man å andra sidan aktivt valt bort en sådan formalisering av samverkan. I något fall är även samverkansavtal på lokal nivå mellan de olika verksamheterna ett verktyg som används. För de flesta har det dock inte varit aktuellt att ta fram någon samverkansöverenskommelse för Bokstart. Det som generellt verkar vara nyckeln för att nå en väl fungerande formell samverkan är i vilken utsträckning det sedan tidigare finns en etablerad samverkanskultur, vilket är någonting som kräver både tid och engagemang. ”Just det att vi vågat släppa våran egen gard. Vi kommer in med vår kompetens men lyssnar in andras kompetenser också. Om vi måste vänta in BHV så gör vi det. Vi vet vad som är det viktiga. Det är inte vi.” 4.2.2 Operativ samverkan När det gäller den operativa samverkan beskrivs den ofta som väl fungerande mellan BHV och biblioteken. Samverkan med förskolan förefaller inte vara lika naturlig. Detta kan delvis förklaras av att det ofta är fler aktörer som ska involveras samt att detta arbete i många projekt befinner sig i en uppstartsfas, där formerna för samverkan i praktiken inte har hunnit etableras. En annan förklaringsfaktor är att många projekt till stor del har fokuserat på hembesök som metod, där förskolan inte har någon roll för närvarande. I flera fall består den operativa samverkan av relativt få aktiviteter eller interaktioner mellan verksamheterna. Det är inte ovanligt att de tre verksamheterna jobbar med Bokstart enbart utifrån deras specifika ansvarsområde. Biblioteket, som oftast är kärnan i arbetet, lämnar böcker på förskolan eller får listor av BHV inför hembesöken. Samverkan förefaller ofta befinna sig inom de två första trappstegen i Bokstart. Det bör här upprepas att detta inte behöver tolkas som ett misslyckande 45/64