Bokstart i Sverige 1
Bokstart i Sverige ”BVC är hårt pressade och har
svårt att komma loss” Frågor om sekretess och GDPR är sådant som de flesta projekt tvingas hantera och som några lyfter fram som ett hinder. BHV har exempelvis genom sitt uppdrag en annan inblick i familjernas situation och förutsättningar, som skyddas av sekretessen. Vilka barn som fått remiss till logopedin och har behov av extra stöd i språkutvecklingen har biblioteken inte insyn i. Något projekt har dock hittat en lösning där familjer informerar förskolan i de fall språkscreeningen på BHV har visat på behov av stöd som förskolan kan bidra till. När det gäller GDPR-hanteringen i samband med hembesöken är det vanligt med en modell med samtyckesblankett. En annan utmaning för en väl fungerande samverkan som nämns är kulturella skillnader mellan bibliotek, BHV och förskola. Det finns skillnader i styrning och organisation. Till exempel pekas det på att BHV har en tydligare styrning utifrån hälso- och sjukvårdslagen, nationella riktlinjer, ackrediteringsvillkor och krav på regional samordning än biblioteken vars verksamhet inte är lika reglerad. Vidare kan praktiska aspekter, såsom mötestider för samverkansmöten, vara svåra att hantera då arbetsdagen ser väldigt olika ut för de respektive professionerna. Förskolepedagogen kanske inte kan komma loss på eftermiddagen medan BHV-sjuksköterskan har fullt upp på förmiddagen. Detta kan kopplas till det andra trappsteget samsyn. Många menar också att en ökad förståelse för varandras verksamheter kan underlätta samverkan. 4.3 Om utvärdering, resultat och lärande I detta avsnitt presenteras vad som framkommit avseende uppföljning och utvärdering av bokstartprojekten samt generellt om de effekter som insatserna ger för målgrupperna och för de samverkande aktörerna. Här beskrivs även de tankar och idéer kring projektens hållbarhet och fortlevnad som förts fram samt de olika behov av stöd som lyfts av intervjupersonerna. 4.3.1 Uppföljning Nästan alla lyfter fram att de får positiv respons från föräldrar efter exempelvis hembesöken, som brukar beskrivas som mycket uppskattade och givande. Majoriteten av de projekt som ingår i intervjustudien har dock inte etablerat någon strukturerad uppföljning eller utvärdering av arbetet. Några lyfter fram att de följer upp ett antal nyckeltal, så som antal genomförda hembesök, men hänvisar i övrigt främst till den redovisning som lämnas till KUR. Andra har utvecklat uppföljningen ytterligare ett steg och genomfört enkäter eller liknande för att följa upp familjernas upplevelser. Några få beskriver också hur mål och indikatorer som syftar till att följa upp arbetet med Bokstart finns med som en del i verksamhetsplanen. Detta kan ses som en fördel eftersom det gör att uppföljningen därmed blir en del av den ordinarie processen och strukturen för verksamhetsuppföljning inom kommunen. Många är nu i en fas där de börjar fundera i dessa banor och planera för hur uppföljningen skulle kunna genomföras och systematiseras. En vanlig idé är att i framtiden genomföra djupintervjuer med de barn som ingått i bokstartarbetets målgrupp eftersom de snart har uppnått en ålder där de själva skulle kunna intervjuas. Det som är gemensamt för de flesta som arbetar med uppföljning är att det främst handlar om uppföljning av projektets genomförande, det vill säga antal träffar, antal deltagare, antal utlånade böcker eller familjernas upplevelser av de genomförda insatserna. I framtiden vill man dock försöka mäta effekterna på längre sikt. Här kan det exempelvis handla om att följa skolresultaten för de barn som ingått i målgrupp för bokstartarbetet. 47/64