Tidningen Energi 1
Nyheter Samarbete ger mer kapacitet till Skåne In
för vintern har Eon och Svenska kraftnät tagit fram åtgärder för att kunna höja uttaget av effekt från stamnätet från 750 MW till 1150 MW ner till södra Skåne. Som en del i detta investerar Eon 35 miljoner kronor i förstärkningar i två stamnätsstationer. Anslutningsplikt föreslås i ny rapport KAPACITETSBRIST Elnätsföretag ska inte få säga nej till nya anslutningar om kapacitetsbristen kan åtgärdas med andra åtgärder än nätutbyggnad. Det föreslår Energimarknads inspektionen i en ny rapport. Fjärrenergi till smart kontor Skanska och Eon har tecknat en avsiktsförklaring om att samverka kring Sveriges första klimatneutrala kontorsfastighet, Hyllie Terrass, som ska certifieras enligt den nya standarden NollCO2. Eon kommer att förse den tolv våningar höga kontorsbyggnaden med 100 procent förnybar fjärrvärme och fjärrrkyla. Elöverskottet i norr kommer minska Södra Sverige kommer inte kunna räkna med att hämta mer el från Norrbotten på sikt, eftersom de egna elbehoven ökar successivt. Det framgår av en analys av Region Norrbotten som menar att överskottet kommer sjunka betänkligt till 2028 på grund av alla stora industrisatsningar inom till exempel stål- och gruvnäringen. Den ökade kapacitetsbristen i flera olika delar av landet ledde till att regeringen under hösten 2019 gav i Energimarknadsinspektionen (Ei) i uppdrag att analysera bristerna, till exempel hur ansvaret ska fördelas och om elnätet används effektivt. Brist i närtid Nu är rapporten klar och Energimarknadsinspektionen tecknar en mer ljus bild än många andra aktörer i energibranschen. – Vi ser att det är brist i närtid, framför allt i Stockholm och Uppsala fram till 2025. Men kapacitetsbristen på nationell nivå bedömer vi vara avhjälpt till 2030 med de investeringsplaner som Svenska kraftnät har, säger Elon Axberg, projektledare på Ei. I rapporten lägger Ei även fram ett lagförslag för att förtydliga anslutningsplikten för elnätsföretag. – Idag får elnätsbolag neka nyanslutningar om det inte finns nätkapacitet. Men vi föreslår nu att de inte får säga nej om kapacitetsbristen går att avhjälpa med andra samhällsekonomiskt motiverade åtgärder än nätutbyggnad. Det kan till exempel vara flexibilitetstjänster eller energilager. Elnätsbolaget måste uttömma alla alternativ innan de säger nej, säger Elon Axberg. Det arbetet kommer underlättas genom Ren Energipaketet, enligt Ei, där det stadgas att alla elnätsföretag ska göra löpande nätutvecklingsplaner där man bland annat ska undersöka vilka möjligheter det finns för till exempel flexibilitetshandel. (Läs mer på sidorna 29–31.) Bättre helhetssyn – Nätutvecklingsplanerna ställer krav på bättre samordning med bland annat överliggande nät. Och om regionnäten har bättre underlag kan de i sin tur ge bättre prognosunderlag till SvK. På så sätt kan det skapa en bättre helhetssyn, säger Elon Axberg. Ei föreslår även att de kommande flexibilitetsmarknaderna ska ligga på nationell nivå. – Då kan flexleverantörerna sälja på en större marknad vilket ökar effektiviteten i systemet, säger Elon Axberg. Rapporten behandlas nu av regeringskansliet. JOHAN WICKSTRÖM Rapporten Kapacitetsutmaningen i elnäten går att ladda hem på ei.se ”Det är intressant att äga sitt elbolag” Ny framtidsanalys av energisystemet Det mest kostnadsoptimala energisystemet för att klara klimat målet till 2045 består av en tredjedel vindkraft, en tredjedel vattenkraft och en tredjedel kärnkraft. Det är slutsatsen av den långsiktiga scenarioanalys som Svenskt Näringsliv presenterat i sitt projekt Kraft samling Elförsörjning. (Läs mer på sid 21.) MARKNAD Vid en ny emission i augusti erbjöds privatpersoner att teckna aktier i Dala-Energi, och intresset var större än väntat, enligt vd Bengt Östling. Varför gjorde ni en nyemission? – Kommunerna Rättvik, Leksand, Gagnef och Malungs Elverk äger tillsammans 49 procent i Dala Energi, men majoriteten ägs av cirka 3 500 privata aktieägare. Folkaktietanken har funnits sedan länge. Vi vill värna om den och syftet var att få in fler delägare nu när vi satsar på vindkraft. 12 NR 6 2020 TIDNINGEN ENERGI Hur gick det? – Över 1 100 personer och företag ville teckna aktier för nästan 37 miljoner kronor. Emissionen omfattade knappt 10 miljoner kronor, så vi blev rejält övertecknade. Men alla fick minst en post med 300 aktier och därefter skedde lottning. Bengt Östling, vd Dala Energi. Varför blev det så stort intresse? – Jag tror att många av våra kunder tycker att det är intressant att äga och vara med och påverka sitt elbolag. Vad ska pengarna användas till? – Vi har förvärvat aktier i Dala Vind och investerar i vindkraftverk på Hedboberget och i Riskebo. I en folkomröstning i SälenMalung röstades det nyligen nej till en vindkraftspark. Varför stöttar så många er? – Det finns ett visst motstånd till vindkraft, men vi tror att bästa sättet är att arbeta tillsammans i bygden. Den lokala förankringen är otroligt viktig. MALIN AGE