Tidningen Energi 1
Tema Elmarknad lite speciella: både rekordlåga el
priser och väldigt höga prisdifferenser mellan prisområdena. På Energimarknadsinspektionen (Ei) övervakar man att marknaden fungerar väl och ser inget behov av större ändringar i marknadsmodellen. – Jag skulle vilja påstå att marknaden fungerar väl. Jag skulle vilja påstå att marknaden fungerar bra. Therése HindmanPersson, chefekonom på Ei. Det vi ser är ju prissignaler som signalerar en brist någonstans och som därmed också i en del fall signalerar ett investeringsbehov eller åtminstone behov av att vidta åtgärder – det är så en marknad fungerar. Problemen i vissa delar av landet beror huvudsakligen på för låg nätkapacitet. Vi har exempelvis haft en efterfrågeökning som vi inte kunnat förutse, säger Therése Hindman Persson, chefekonom på Ei. Hon är kritisk till att större elkunder bara ska kunna ringa och öka abonnemanget, utan framförhållning. – Det är inget realistiskt alternativ att på en effektiv marknad ha överkapacitet i elnäten. De lokala nätföretagen har också möjlighet att hantera driftproblemtiken genom att köpa lokal elproduktion och jobba med flexibilitet på olika sätt. Det har förekommit ända sedan början av 2000-talet. Den stora ökningen av förnybar el innebär dock att marknaden kan behöva utvidgas. – Vi har inte handlat med reaktiv effekt och liknande tjänster tidigare. Men det går att skapa nya sådana marknader utifrån de här behoven. Och där kan även vindkraften bidra med resurser, till exempel syntetisk svängmassa. Även de kommande flexmarknaderna kan bidra med ökad stabilitet. – Vi övervakar utvecklingen på de olika flexmarknaderna som nu prövas. De kommer bli en allt viktigare del på elmarknaden, säger Therése Hindman Persson. å Energiföretagen bevakar analytikern Magnus Thorstensson råkraftsmarknaden för el sedan drygt 15 år tillbaka. Rent tekniskt har ingenting ändrats i marknaden, principerna är desamma, menar han, men att det blir mindre planerbar kraft gör det svårare att hålla balansen. – Vår marknadsmodell är jättebra för den kortsiktiga optimeringen. Men det stora frågetecknet är om den kan generera tillräckligt med investeringar. Är man marknadsfundamentalist så löser det sig förr eller senare. En marknad är dynamisk, säger han. Energiföretagen efterlyser dock ett tydligt mål för leveranssäkerheten, det vill säga den acceptabla risken för att tvingas koppla bort förbrukning vid effektbrist. Genom ett sådant mål blir det tydligare förutsättningar för de eventuella investeringar som kan hantera effektutmaningen på sikt. Men utöver detta krävs det också att marknaden värde sätter alla typer av tjänster som stöttar elsystemet, menar Magnus Thorstensson. – De här stödtjänsterna har alltid funnits tidigare men då har Svenska kraftnät fått dem gratis genom att det funnits så stor planerbar produktion på specifika ställen i nätet. Men i detta nya marknadsläge måste Svenska kraftnät betala för de här resurserna. När Magnus Thorstensson ger presentationer om elmarknaden brukar han exemplifiera med en klassisk romersk akvedukt: vattnet som flyter på i akvedukten är energin som hanteras via marknaden och Svk:s reglerresurser. Pelarna undertill som håller uppe vatten rännan utgör stödtjänsterna och de är placerade på lagom avstånd från varandra. – Undermineras pelarna faller hela bygget, säger han. P Elmarknaden är som en akvedukt: vattnet är energin som flyter på medan pelarna undertill utgör stödtjänsterna. 28 NR 6 2020 TIDNINGEN ENERGI FOTO: SHUTTERSTOCK