Tidningen Energi 1
VÄLJER VÄRMEVÄXLARE FÖR ATT SLIPPA GLYKOL I maski
nrummet hos Glesys står en egen lösning för reservkylanläggningen. – Den kom vi på när vi satt sent en kväll nere på puben, säger Glenn Johansson. I normala fall hade man nog tillsatt glykol i reservkylanläggningen som står ute på gården, för att vattnet inte ska frysa vid minusgrader. Glykolen sänker dock ytspänningen och blir mindre effektiv som kylbärare. Tillsätts glykol måste vattnet dessutom renas innan det går ut i kretsloppet igen. – Istället kör vi det mesta av vattnet genom en värmeväxlare. Då räcker det att vi har glykol en kort bit, fram till värmeväxlaren. Nackdelarna är att vi tappar effektivitet och cirka två grader i temperatur, men eftersom det bara är ett reservsystem tycker vi ändå att det är värt det. Fördelen är att vi slipper ha glykol någon annanstans i systemet och det är bättre för miljön. Lärdomen av dessa projekt har gett mig en helt ny syn på resursslöseriet och på världen – och gjort mig genomgrön. Glenn Johansson, vd på Glesys bygga större där med tanke på tomtpriserna. I Norrland finns förvisso marken, men där saknas en större befolkning som kan ta emot värmen. Här finns förutsättningarna, och vi fick dessutom ett bra samarbete med Falkenberg Energi. Andra kanske hade sagt nej till våra idéer, säger Glenn Johansson. Magnus Hesselmar, fjärrvärmechef på Falkenberg Energi, fyller i: – Spillvärmen är den bästa värmen. Den är billigare Samarbetet kan leda till att fler före tag med liknande förutsättningar lockas att etablera sig här. Magnus Hesselmar, fjärrvärmechef, Falkenberg Energi än skogsflis och bioolja, och vi är väldigt beroende av flis så det är skönt att få ett ben till att stå på. Dessutom är det bra för kommunen att vi kan ta emot spillvärme. Samarbetet kan leda till att fler företag med liknande förutsättningar lockas att etablera sig här. Om några år är det dessutom dags att bygga en ny panncentral. – Får vi in mer spillvärme behöver vi kanske inte bygga så stort. Samhällsnyttan är uppenbar, säger Magnus Hesselmar. M 40 NR 6 2020 TIDNINGEN ENERGI en det var några turer innan allt kring samarbetet var klappat och klart. Glesys hade egentligen fått upp ögonen för en helt annan tomt. Samtidigt var Falkenberg Energi i färd med att flytta en av sina produktions anläggningar. Datacentret erbjöds att köpa energi bolagets tomt och utnyttja de gamla fjärrvärme ledningarna som redan fanns på plats. Någonstans på vägen köptes även granntomten och nu står den nya byggnaden på plats, med sina 4 000 kvadratmeter i modern design. – En producent av fjärrvärme ska inte läggas längst ut på en tarm. För att få ekonomi behöver den ligga nära en befintlig produktionsanläggning, säger Magnus Hesselmar som tycker att allt nu hamnade på rätt ställe. Han påminner också om om att det återstår en del arbete. – Ja, vi har nog båda inställningen att vi kommer att få lösa saker längst vägen. Utmaningen är att få ekonomi i satsningen. Grunden är att vi ska dela gemensamt på vinsten, nickar Glenn Johansson och fortsätter: – Men vi vill leverera så låga temperaturer som möjligt, samtidigt som fjärrvärmenätet vill ha in höga temperaturer för att kunna leverera fjärrvärme med bra kvalitet. Idag ligger spillvärmen på runt 20–21 grader, medan framledningstemperaturen på fjärrvärmen ligger runt 80 grader. Glesys fjärrvärmesamarbeten i både Stockholm och Falkenberg, med nära kontakt med energibolag, har även fått konsekvenser för Glenn Johansson på ett djupare plan. – Jag började inte som någon grön själ. Jag synar alla affärsmöjligheter av strikt ekonomiska skäl. Men lärdomen av dessa projekt har gett mig en helt ny syn på resursslöseriet och på världen – och gjort mig genomgrön.