Tidningen Energi 1
Den smarta boxen som läser av rörens hållfasthets
tjocklek. På sikt tänker vi också att vi kan använda AI och mönsterigenkänning. Fjärrvärmenätet i Helsingborg G 12 000 anslutna kundanläggningar (50 000 kunder, näringsidkare, lägenheter och villor). G Rörlängd: 56 mil. G Förbrukad energi: 900 GWh. G Driftsatt: 1964. Utrustningen – en vibrationsgenaretor och en mikrofon – sätts på utsidan av rören och kopplas till den digitala boxen. – Om röret korroderar bli det tunnare och då bromsas ljudet. Genom att läsa av hastigheten kan vi bedöma hållfasthetstjockleken, säger Magnus Ohlsson. – Vi har provat metoden sedan 2013 och är inne på tredje versionens SAB med goda resultat. Under hösten kommer vi att rulla ut 600 mätare i våra nät. V 52 NR 5 2019 TIDNINGEN ENERGI äl tillbaka på Öresundskrafts huvudkontor i Helsingborg visar Magnus Ohlsson hur han kan läsa av alla väsentliga parametrar via ett program på datorn. Ett tydligt gränssnitt är avgörande för att hjälpa till att upptäcka nätets eventuella svagheter. – Tidigare har vi gjort byten baserade på nätens ålder och erfarenhet. Men det finns stora osäkerheter kring detta. En stor del av näten kan ju vara intakta. Man ska inte byta för bytandets skull. Att bara gräva en grop i marken kostar runt 100 000 kronor. Magnus Ohlsson har räknat på vad Öresundskraft, som har cirka 56 mil fjärrvärmeledningar i HelsingMagnus Ohlsson på väg ner till kammare 42007. borg, kan spara på de nya mätmetoderna och det är stora pengar för att undvika onödiga byten, runt 15 miljoner kronor per år i minskade reinvesteringar och runt 1,5 miljoner kronor i minskat akut utbyte. – Dessutom finns det ju andra fördelar med detta, till exempel bättre arbetsmiljö, säkrare drift och mer tid för planerat underhåll, säger Magnus Ohlsson. Dock finns det fortfarande utmaningar. Mätresultatet är ett medelvärde av stålets hållfasthetstjocklek på längden som mäts, vilket gör att en punktskada är svår att upptäcka. – Men med kontinuerlig mätning från de smarta boxarna kommer även små ändringar i mätresultaten att detekteras. Det kommer att leda till att även mindre skador kommer att upptäckas. Det finns också andra förbättringsområden. Idag sker kommunikationen från de smarta boxarna en gång per dygn men i nästa version, som nu installeras, skickar den hem signaler sex gånger per dygn. – Målet är att ha allt 100 procent uppkopplat meter för meter till 2025. På sikt tänker vi också att vi kan använda AI och mönsterigenkänning som ska kunna hjälpa oss för att ta rätt beslut, säger Magnus Ohlsson. Under många år har han synts på olika fjärrvärmekonferenser för att berätta om Öresundskrafts digitala mätmetoder. Rubriken på hans senaste anförande är ”Från att gissa till att veta”. – Intresset för digitalisering och smarta fjärrvärmenät växer för varje år. Framför allt under de senaste två åren har intresset ökat. Jag tror att branschen är redo för att införa nya digitala underhållsmetoder nu.