Advokaten 1
Reportage Advokatdagarna » Kan vi säga tack och a
djö till traditionsprincipen? Lösöreköpskommittén föreslår att lösöreköpslagen – och därmed traditionsprincipen – upphävs. I stället införs två lagar: en lag om köp av lösöre, som ger köparen skydd genom avtalet mot säljarens borgenärer vid köp av bestämt lösöre, och en lag om registrerad panträtt i lösöre. Skadestånd i brottmål / Mårten Schultz. Modernt ledarskap för morgondagens talanger / Charlotte Forssander, Karin Cederblad (bilden). Lars Edlund var ett av de tre justitieråd som ingick i utredningen. Tillsammans med professor Torgny Håstad och advokat Odd Swarting, som var sakkunnig respektive expert i utredningen, diskuterade han om traditionsprincipen bör överges. Lars Edlund gav en historisk bakgrund till traditionsprincipen. Avtalsprincipen gällde i äldre rätt. År 1835 och 1845 utfärdades lösöreköpsförordningar med krav på registrering vid köp av lösöre som lämnades hos säljaren för skydd mot säljarens borgenärer. År 2002 ersattes traditionsprincipen av avtalsprincipen i konsumentförhållanden. Lars Edlund konstaterade att avtalsprincipen i praktiken dominerar i utländska rättssystem. – Det som är normalt i Sverige är extremt utomlands, sa han. I sitt betänkande (SOU 2015:18) förordar Lösöreköpskommittén att avtalsprincipen ska införas. Både Håstad och Swarting skrev särskilda yttranden. Odd Swarting var kritisk till kommitténs förslag att upphäva traditionsprincipen och anförde en rad skäl som talar emot. Som ordförande i Rekonstruktörs- och konkursförvaltarkollegiet (Rekon) påminde han om att 400 praktiskt verksamma advokater stod ”Förslaget är till stora delar drivet handskonstruktioner skulle öka. Han underströk utifrån sin erfarenhet som förvaltare att traditionsprincipen och företagshypoteket medför effektivitet i konkurs. Avtalsprincipen och införande av registreringspantsättning skulle verka direkt värdeförstörande. Registerpanten skulle öka statens kostnader och försvåra brottsbekämpningen, eftersom den klassificeras som handpant. – Förslaget är till stora av stora fordringsägare som banker och finansinstitut, och missgynnar små fordringsägare.” Odd Swarting bakom uppfattningarna. Han ansåg att inga samhällsekonomiska fördelar med förslaget kan påvisas. – Det innebär att man överger ett effektivt, robust, förutsägbart och väl fungerande system, sa han. Swarting menade att förslaget innebär att skenavtal och angripbara efterHar processbolaget en framtid? / Erik Nerep, Martin Wallin. delar drivet av stora fordringsägare som banker och finansinstitut, och missgynnar små fordringsägare, sa Swarting. Vidare skulle det i stort sett omöjliggöra rekonstruktion. Odd Swarting förutsåg att registerpant kommer att få stor negativ påverkan på företagshypoteket. Torgny Håstad menade att det inte är svårbedömda samhällsekonomiska effekter, som utredningens direktiv betonade, utan framför allt rättssystematiska överväganden som ska vara avgörande. – Man ska ha ett system som hänger ihop och som inte godtyckligt hoppar mellan olika egendomsslag. Det är ingen tvekan om att avtalsprincipen är grundläggande. Den gällde fram till 1835 avseende alla egendomsslag, den gäller fortfarande för fastigheter, köp av byggnad på annans grund, köp av immaterialrätter, men inte för lösöre, påpekade Håstad. Håstad menade att problemen med skentransaktioner och antedateringar för lösöre är överdrivna och att de kan lösas inom ramen för presumtionsregeln i UB 4 kap. 18 §. Dessutom måste en köpare bevisa att han har betalat, annars får han betala till konkursboet, och om priset inte varit marknadsmässigt kan återvinning bli aktuell. 22 Advokaten Nr 9 • 2015