Advokaten 1
Reportage Advokatdagarna » Konsten att Plädera in
te för klienten utan för rätten! Det och andra handfasta råd gav Johan Eriksson. Under många år har advokat Johan Eriksson intresserat sig för förhörsteknik och rättssäkerhetsfrågor. Nu har han gjort en egen undersökning där han har talat med ett antal domare (från olika typer av domstolar) om deras tankar om advokaters pläderingar i brottmål. Domarna var mycket samstämmiga i sina uppfattningar. Den bästa pläderingen, enligt domarna, börjar starkt och fångar intresset och är lagom lång, cirka 15–30 minuter. Den har en innehållsförteckning, koncentreras till det svåra och är ”juridiskt ärlig” och intellektuellt hederlig. Det är även bra att ta med praxis, även från underrätt. Och den måste innehålla ett resonemang i påföljdsfrågan. den sämsta pläderingen har också tydliga kännetecken, enligt domarna. Det är när advokaten läser innantill, är oförberedd, återberättar vittnesutsagor samt upprepar vad andra redan har sagt. Dessutom innehåller den onödiga angrepp på andra parter i rättssalen som saknar betydelse. Likaså har den inte ett vettigt resonemang i påföljdsfrågan utan det framförs Advokaters hantering av digitala bevis kritiseras Försvaret ifrågasätter alltför sällan digital bevisning, konstaterade Anders Ahlqvist, kriminalkommissarie och itbrottsspecialist vid Polisens nationella operativa avdelning (NOA). Teknisk bevisning blir en allt viktigare del i rättsprocessen och är ofta det som gör att polis och åklagare når framgång i domstol. Ändå är det, enligt Anders Ahlqvist, vanligt att för24 svaret inte har några frågor som rör den digitala bevisningen vid huvudförhandlingar. – Det gör mig lite in extern kompetens för att förvånad och det är inte bra för rättssäkerheten. Jag tror inte att polisen eller Nationellt forensiskt center fabricerar bevis, men det finns alltid utrymme för tolkningar, sade han. Anders Ahlqvist är även kritisk till att försvaret ofta köper ”Högutbildade experter stjälper ofta mer än vad de hjälper” Anders Ahlqvist granska digitala bevis. – Högutbildade experter stjälper ofta mer än vad de hjälper. De talar sällan ett språk som domstolen förstår. Det gör att genomslaget i rätten blir tveksamt, sade han och slog fast att det saknas en aktör i det svenska rättsväsendet – en person som har både teknisk och juridisk kompetens när det gäller brott med it-relevans. Och som kan granska polisens resultat. Viktiga delar i den tekniska bevisningen är DNA-teknik och spår i it-miljön. Sedan 1991 görs DNA-analyser i Sverige. DNA-analyser utförs i omkring 16 500 ärenden per år. Vid brott undersöks tillhyggen och andra föremål där DNA-spår, till exempel blod, har lämnats i samband med brott. En av de största utmaningarna är att se till att så lite som Advokaten Nr 9 • 2015