Advokaten 1
Reportage Advokatdagarna plädera framgångsrikt ba
ra: ”Det ska vara väsentligt kortare fängelsestraff än vad som anförs från åklagarbänken”. I hovrätten ogillas det när pläderingen från tingsrätten endast återupprepas. – Det ska ju vara frågan om en överprövning, inte en omprövning. Johan Eriksson betonade starkt betydelsen av pläderingen eftersom domarna i hans undersökning säger att pläderingen påverkar utgången i mellan 10 och 20 procent av fallen. – Det som alla domare ”Jag säljer rimliga tvivel, mot betalning faktiskt. Staten betalar oss. Jag reser land och rike runt och säljer rimliga tvivel.” Johan Eriksson sa var att när de hade bestämt sig för att ändra sig så gjorde de det för att de plötsligt såg saker ur ett annat perspektiv. Det dök upp en annan hypotes, sa Eriksson. eriksson underströk betydelsen av att inte plädera för klienten. Något han frankt konstaterade att han själv gjort vid olika tillfällen under åren. – Men efter att ha lyssnat på det urvalet som jag har gjort ur den svenska domarkåren så är min slutsats att man ska sluta med att plädera för klienten, sa han och fortsatte: – Man kan bränna av en sån där plädering för klienten på rummet eller i cellen, ett brandtal. Jag tror att det värmer lika mycket eftersom jag tror att det är det som klienterna ibland saknar: en advokat som bryr sig och som verkar tro på det de säger och som de kan känna en värme och gemenskap med. Men det kan man visa på ett annat sätt än att argumentera i domstolen på ett sätt som inte någon lyssnar på. Så jag tänker sluta med det (att plädera för klienten). johan eriksson lämnade flera konkreta exempel utifrån olika principer på hur advokater kan lägga upp sitt arbete. Det första rådet är att börja med pläderingen och använda den som en checklista för förhör och sakframställning. Rensa bland bevisfrågor och fokusera på dem det är oenighet om. Detsamma gäller rättsfrågorna. ”Pläderingens skelett” byggs upp från praxis och doktrin, bevisvärdering av processmaterialet och juridiska slutsatser. När pläderingen så genomförs är det väsentligt att man verkligen kan materialet, att man förklarar på ett begripligt sätt vad sakkunnig anfört och hur det ska tolkas. Fånga intresset och använd retoriska knep och hjälpmedel. Eriksson uppmanade till att våga använda retoriken, gör det på det sätt som passar just dig. Använd hjälpmedel, en film, ett foto, en frågelista, ett blädderblock, en tidsaxel. Enkla saker som även kan användas i små mål som gör det enklare och roligare att följa med. om klienten förnekar så börja med att tala om påföljden. När man har argumenterat om det så kan man se på bevisningen. – Ge åklagaren judo. Behandla åklagarens argument väl. Det är ett klassiskt retoriskt knep. Att säga att allt som den andra säger är dåligt är inte bra eftersom det sällan är så. Utan det är bättre att säga att det som är dåligt verkligen är dåligt, sa Johan Eriksson som menade att då blir det lite lättare att få rätten att tänka på ett annat sätt än den som stämmer vill. – Vi säljer inte fullständiga lösningar. Jag säljer rimliga tvivel, mot betalning faktiskt. Staten betalar oss. Jag reser land och rike runt och säljer rimliga tvivel. Jag bevisar ingenting. Jag tycker inte att försvarare ska använda sig av det ordet överhuvudtaget. Jag vill bara, när min klient nekar, att när rätten ska överlägga då finns det fortfarande tvivel kvar som är rimliga. Det är det vi säljer. n Korsförhör i tvistemål / Claes Lundblad, Magnus Widebeck. Att utveckla en affärsdriven kultur / Ulf Giege. möjligt av den bakgrund som spåret finns på följer med till analysen – då bakgrunder som till exempel jord kan göra det svårt att få fram ett resultat. – Jord är en av de svåraste matriserna. Hundar kan hitta spår, men det är oerhört svårt för oss att få DNA ur jorden, sade Ricky Ansell, verksamhetsledare och forensisk generalist vid Nationellt forensiskt centrum (NFC). Han berättade att det finns 150 000 personer i det svenska Advokaten Nr 9 • 2015 DNA-registret, vilket är blygsamt internationellt sett. I de brittiska och amerikanska registren finns till exempel 6 respektive 10 miljoner personer. – Det finns ett visst gränsöverAnders Ahlqvist, kriminalkommissarie och it-brottsspecialist vid Polisens nationella operativa avdelning (NOA). skridande utbyte av DNA-profiler med andra länder. Det har också skett en standardisering, vilket gör att det i dag är möjligt att jämföra en DNA-profil som är framtagen i ett annat land i Europa med en profil som är framtagen i Sverige, sade han. n 25 »