Advokaten 1
Reportage Advokatdagarna » hetsgarantier! deklare
rade Mari Heidenborg. – De är särskilt viktiga i ett fall när det normala rollspelet sätts åt sidan, när det inte finns någon som argumenterar mot en fällande dom. Då är det oerhört viktigt att domstolen bevakar att principerna inte åsidosätts. Mari Heidenborg konstaterade att försvararen har ett ansvar att agera när viktiga principer åsidosätts. Men det är ändå åklagaren som har det största ansvaret för att se till att processen genomförs på riktigt sätt och att objektivitetsprincipen följs. riksåklagare anders perklev förklarade att Riksåklagaren ställer sig helt bakom kommitténs slutsatser. – De stämmer till eftertanke. Man bör inte lägga dem bakom sig, utan hålla dem i minnet, sa Perklev. Han konstaterade att aktörerna i Bergwallmålen inte följde reglerna. Riksåklagaren har utfärdat etiska Betalning – om prestation i pengar / Stefan Lindskog. riktlinjer för åklagarväsendet (RåR 2014:1). Där framgår att åklagaren, när den misstänkte inte själv verkar för sitt försvar, bör ta ett särskilt ansvar för att omständigheter som annars skulle ha lyfts fram av försvararen blir belysta (kommentar till riktlinje 2). Anders Perklev konstaterade att brottmålsprocessen omfattar en balansgång mellan effektiv brottsbekämpning och rättssäkerhet. Rollspelet mellan parterna har till ”En åklagare vinner eller förlorar inga mål” Anders Perklev syfte att skapa det bästa underlaget för rättens prövning. Det är viktigt att skilja mellan roll och person. – En åklagare vinner eller förlorar inga mål, underströk Anders Perklev. Advokat Thomas Olsson började arbeta med Bergwallärendena hösten 2008. Han menade att avgörande för utvecklingen var att åklagare och polis redovisade utredningen på ett missvisande sätt. enligt thomas olsson kan tre lärdomar dras av målen: 1. Sture Bergwall lyckades aldrig erkänna ett enda mord. – Formellt erkände han, men han lyckades i sak aldrig lämna en berättelse som stämde med kända fakta, sa Thomas Olsson. 2. Sverige har en stark rättegångsbalk. – Hade man tillämpat rättegångsbalken som den är tänkt och skriven, hade Bergwall inte blivit dömd för ett enda mord, hävdade Olsson. 3. Sverige har ett rättssystem som visar upp integritet och styrka. – Det innebär att man även i ett fall som det här inte tvekar att rätta till felen, oavsett kostnader och pris, sa Thomas Olsson. vid rättegångarna fick polisvittnen och sakkunniga berätta vad Sture Bergwall har sagt under förundersökningen. – Allt som har använts för att döma Bergwall kommer från polisen och experter. Hade man tillämpat rättegångsbalken 36:16 2 st. korrekt, regeln om när man får åberopa uppgifter ur polisförhör, skulle det aldrig ha hänt, sa Thomas Olsson. Thomas Olsson drog en slutsats: – De små bestämmelserna som man ofta upplever är besvärliga och som domstolarna kanske suckar över har ett syfte och en funktion – att garantera balans i rättegången och den kontradiktoriska principen. De ska tillämpas enligt sin bokstav! Man ska vara exegetisk när det gäller rättegångsbalken och aldrig acceptera argumentet att det blir besvärligt, förklarade han. n Milad Mohammadi, jurist, statsvetare och talare, föreläste om människors potential, mänskliga rättigheter och om hur vi gemensamt kan skapa ett hållbart samhälle. ”Du måste vara den förändring du vill se i världen. Om du vill förändra något måste du först förändra dig själv. Du måste hjälpa dig själv för att hjälpa andra. Du måste stärka dig själv för att stärka andra. Du måste leva som du är. Annars är du inte den person du säger att andra ska vara”, sade han. Han lyfte fram nyfikenhet som en viktig egenskap för att nå förändring. ”Vi måste våga vara nyfikna på det som är nytt och som vi kanske inte förstår. Vi måste sträcka ut handen. Satsa på människor. Dela på kakan till förmån för det stora hela. Våga släppa in människor i vårt samhälle. I våra hem. Nyfikenhet gör att vi försöker förstå varandra, samarbetar. Nyfikenheten är innovationen i samhället, det som kommer att förändra samhället”, sade han. 28 Hans Corell föreläste om advokatens roll i arbetet för rättsstaten och mänskliga rättigheter. Se hans gästkrönika på sidan 50. Advokaten Nr 9 • 2015 »