Advokaten 1
Reportage Advokatdagarna överklagas? avskaffa off
entlighets- och sekretesslagen samt att därefter inte fatta några fler beslut. För att enskilda ska ha klagorätt krävs saklegitimation och att beslutet har gått den enskilde emot. det finns fyra grunder för saklegitimation: 1. Partsställning i myndighetens ärende. 2. Rättsställning som påverkas. Det förekommer nästan aldrig. De tillfällen då det har förekommit räknas upp i RÅ 1995 ref. 77 – inalles tre tillfällen sedan 1947! 3. Erkänt intresse som myndigheten måste beakta. I exempelvis bygglovsärenden är grannarnas intressen erkända i plan- och bygglagen. I RÅ 1992 ref. 13 om alkoholtillstånd hade restaurangens grannar ett erkänt intresse och därmed klagorätt, men inte nykterhetsorganisationen IOGT-NTO. Enligt alkohollagen ska ordningsstörningar vägas in vid tillståndsprövningen, men inte folkhälsoaspekter – de har redan beaktats vid utformningen av förutsättningarna för tillstånd. 4. Rättsskyddsintresse. I läkemedelsmålet RÅ 2006 ref. 9 hade ett bolag fått patent på ett läkemedel. Sedan patentet hade gått ut utvecklade ett annat bolag ett kopieläkemedel och fick tillstånd av Läkemedelsverket att sälja det. Originalläkemedelsbolaget klagade på beslutet. Regeringsrättens minoritet ansåg att klagorätt inte fanns, eftersom originalläkemedelsbolaget inte var part i ärendet, inte fick sin rättsställning påverkad och inte hade ett erkänt intresse. Men domstolens majoritet fann att bolaget hade klagorätt, eftersom det hade ett berättigat intresse. – Allmänna intressen kan enligt HFD:s praxis aldrig grunda saklegitimation – saklegitimerad blir man på individuella frågor, förklarade Ulrik von Essen. n Ulrik von Essen analyserade de oreglerade frågorna om klagorätten i förvaltningsprocessen. Nyheter inom penningtvättslagstiftningen och deras inverkan på advokatverksamheten / Johan Sangborn, Karin Faxén Ågrup. Advokaten Nr 9 • 2015 33 »