Advokaten 1
Reportage Advokatdagarna » Europakonventionen all
t starkare Europakonventionen får en allt starkare ställning i svensk rätt. Genom att advokater aktivt och offensivt argumenterar konventionsrättsligt ökar möjligheterna att tillvarata klienters rättigheter, konstaterade advokat Ignacio Vita. Ignacio Vita beskrev tillämpningen av Europakonventionen i svensk rätt som en lång resa. När konventionen antogs 1950 och under lång tid framöver fanns en uppfattning att vid en direkt konflikt mellan konventionen och nationell rätt gällde nationell rätt. Men sedan början av 2000-talet har konventionen fått en allt starkare ställning i svensk rätt. Ett avgörande mål för utvecklingen var det så kallade Åke Green-fallet. Åke Green var en pastor som 2003 höll en predikan, där han påstod att homosexuella var en cancersvulst på samhällskroppen. Han dömdes till en månads fängelse för hets mot folkgrupp av tingsrätten, hovrätten frikände honom. Målet gick sedan upp till Högsta domstolen, som konstaterade att det var uppenbart att pastorn hade gjort sig skyldig till hets mot folkgrupp enligt svensk rätt och borde dömas. Men domstolen gjorde bedömningen att Sverige skulle fällas i Europadomstolen för brott mot yttrandefriheten och religionsfriheten och ansåg därför att pastorn skulle frias. – Svensk domstol underlät att tilllämpa lagen om hets mot folkgrupp med hänvisning till att en sådan tilllämpning skulle strida mot Europakonventionen. Europakonventionens roll i svensk rättstillämpning har därefter successivt förstärkts på flera områden, sade Ignacio Vita. Europakonventionen bygger på praxis. Tolkningsprinciperna och den juridiska metoden avviker väsentligt från svenska tolkningsprinciper. Ignacio Vita lyfte fram dynamisk tolkning som en viktig princip som många svenska jurister är ovana vid. Principen innebär att begreppen är föränderliga och ska tolkas i ljuset av samhällsutvecklingen. – Vi är vana vid att ett Hon konstaterade att det saknas en tydlig definition av vad principen om barnets bästa innebär. Avsaknaden av en tydlig definition är, enligt henne, både principens starkaste och svagaste egenskap. – Avsaknaden av definition är nödvändig eftersom det är det specifika barnets bästa som ska bedömas. Men det öppnar för problem med grundläggande rättighetsgarantier såsom förutsebarhet och likhet inför lagen. Inom migrationsrätten ser vi ofta att liknande fall behandlas olika, sade hon. När det gäller artikel 8 ”Europakonventionens roll i svensk rättstillämpning har därefter successivt förstärkts på flera områden.” Ignacio Vita juridiskt begrepp som står i lagen har en viss betydelse. Så länge lagen inte ändras gäller den betydelsen. Europadomstolen påkallar aldrig ändring av Europakonventionen utan utvecklar genom praxis Europakonventionens aktuella innehåll. – Det ger ombudet ett stort utrymme att argumentera mer principiellt om varför Europakonventionen bör ges ett visst innehåll i en viss situation. Den dynamiska argumentationstekniken är central och det ligger ett stort ansvar på oss ombud att behärska den och använda oss av den även i den nationella processen, sade Ignacio Vita. Det är bara relevant att få sin sak prövad i Europadomstolen om man anser att en dom eller ett beslut strider mot en artikel i Europakonventionen. Innan det går att vända sig till Europadomstolen ska dessutom alla inhemska rättsmedel ha uttömts – man ska ha överklagat så långt det går nationellt. Louise Dane, doktorand i offentlig rätt, och advokat Ignacio Vita. 40 louise dane, doktorand i offentlig rätt med inriktning på migrationsrätt och barnrätt vid Stockholms universitet, har studerat hur Europadomstolen tolkar barnets bästa. i Europakonventionen, rätten till skydd för privat- och familjeliv, har hon observerat att Europadomstolen har olika syn på en faktor som ålder beroende på vilken ärendetyp det handlar om. i ett ärende som rörde tvångsomhändertagande av en tvååring bedömde domstolen att barnet var i en ålder när det var viktigt med stabila och trygga förhållanden, och att en separation från föräldrarna skulle kunna påverka barnets utveckling negativt. I ett fall där barnen var 1½ och 6 år och föräldrarna riskerade utvisning kom domstolen i stället fram till att barnen var i en ålder då de lätt anpassade sig till nya förhållanden. – Att Europadomstolen använder olika kunskapsteoretiska utgångspunkter gällande ålder är märkligt, sade Louise Dane. Hon berättade också att principen om barnets bästa skrivs in med olika styrka i svenska regelverk. – I föräldrabalken är barnets bästa avgörande, medan det finns en mycket svagare skrivning i utlänningslagen. Där kan andra intressen väga lika tungt som barnets bästa. Det gör att det finns situationer när det är okej att Migrationsverket fattar beslut som strider mot barnets bästa. Men då krävs en acceptabel motivering till varför andra rättsliga intressen har vägt tyngre, sade hon. n Advokaten Nr 9 • 2015 »