Advokaten 1
Reportage Advokatdagarna » och anonyma vittnen. T
ill det kommer den tydligaste symbolen för det förändrade USA: Guantánamobasen på Kuba. Systematiskt hänvisar myndigheterna till rikets säkerhet som grund för sina åtgärder. Men Nancy Hollander och Linda Moreno ger olika exempel på att när myndigheterna påstått att deras övervakning har förhindrat terrorrattacker så har det visat sig vara helt felaktigt. Det visar flera av de fall som de varit engagerade i. Nancy Hollander betonar samtidigt att alla länder har legitima hemligheter. – Men vi talar om illegitima hemligheter som förhindrar ett fritt samhälle från att blomstra. Hemligheter som gör oss rädda och hindrar oss från att delta i våra demokratier, säger hon. Att vi fått kunskap om de omfattande illegitima hemligheterna har vi visselblåsare som Edward Snowden, Chelsea Manning, Mohamedou Slahi, Julian Assange och Wikileaks att tacka för, poängterar de. Tre saker krävs för en hemlighet att nå omvärlden: 1. En person som har kunskap om en hemlighet. 2. Ett forum, en journalist eller en bloggare eller webbplats som Wikileaks, för att förmedla hemligheten. 3. Ett rättssystem som skyddar visselblåsaren. När det rättsliga systemet för att skydda saknas kan det gå illa, konstaterar Nancy Hollander. – Chelsea Manning berättade sanningen om brott mot de mänskliga rättigheterna. Hon dömdes till 35 år i fängelse för att hon berättade vad vi hade rätt att få veta om olagliga handlingar som utfördes av myndigheterna, säger hon och fortsätter: – Edward Snowden berättade san”Chelsea Manning dömdes till 35 år i fängelse för att hon berättade vad vi hade rätt att få veta om olagliga handlingar som utfördes av myndigheterna.” Nancy Hollander ningen om hemligheten med spioneri och han kan inte ens komma hem till USA. Mohamedou Slahi, som har suttit fängslad i Guantánamo under de senaste tretton åren, har berättat sanningen om sin tortyr i Guantánamo. 2002 öppnade fånglägret i Guantánamobukten på Kuba. Enligt Pentagon finns det för närvarande 107 fångar kvar i lägret (november 2015). Nancy och Linda berättar att inledningsvis hade försvarsadvokaterna framgångar i olika rättegångar som rörde Guantánamofångarna men då ändradades reglerna; för att försvåra för advokaterna, menar Nancy. Enligt dem förekommer det regelbundet hemliga bevis mot deras klienter. Förhören fortsätter och fortsätter men rättegångsdatum sätts endast ut i ett fåtal fall. Principen om habeas corpus, att varje person som anklagas för något inom skälig tid ska få veta vad anklagelsen går ut på, och också möjlighet att försvara sig, gäller inte. – När det gäller Guantánamo så finns inte de rättsstatliga principerna, sammanfattar Nancy och berättar att i USA finns något som kallas för ”kangaroo court” vars innebörd är att det är en skenrättegång. I Guantánamomålen har försvarsadvokaterna fäst en liten känguru på kavajslagen som ett tyst budskap om att detta inte är en riktig domstol. Hollander betonar att USA:s rättssystem och även landets system Guantánamofånge berättar med egna ord I boken ”Guantánamo - en dagbok” berättar fången Mohamedou Slahi med egna ord om tiden på Guantánamo. Mohamedou Slahi, som företräds av advokaterna Nancy Hollander och Linda Moreno, ger i boken ett skrämmande vittnesmål om eviga förhör och upprepad tortyr. De handskrivna sidorna hemligstämplades först, men efter lång kamp lyckades Nancy och Linda få loss en censurerad version av manuskriptet, och resultatet blev boken som i år gavs ut på svenska. Åtskilliga rader har täckts med tjocka svarta streck av den amerikanska censuren. Mohamedou Slahi har 48 suttit inlåst i Guantánamo sedan 2002. Han hålls fortfarande fången utan att ha anklagats för något brott. linda och nancy berättar att boken har sålt mycket bra och getts ut på flera olika språk. Deras förhoppning är att boken ska bidra till att skapa en opinion för Mohamedous sak och även debatt kring Guantánamo. Linda träffade honom i mitten av oktober 2015, och Nancy träffade honom några månader tidigare. En tredje kollega Theresa Duncan ska resa dit i december. De försöker resa dit varannan månad eftersom det är det enda sättet att kommunicera med honom. Det tar mycket lång tid för brev att komma fram. Telefonsamtal tillåts endast i nödfall. Nancy berättar att han inte mår så bra som han gjorde för några år sedan. Fram till för ungefär ett år sedan mådde han relativt bra. Men sedan dess har han förflyttas och han har blivit av med vissa saker som han hade. Men han ser också hur andra fångar försvinner ut från fängelset medan han inte ens kallas till rättegång. – Han har blivit mer desperat och vill komma ut. De har ju Advokaten Nr 9 • 2015