Nordens Tidning 1
Integration tydligt bättre att öka sysselsättning
sgraden jämfört med att skära i kostnaderna. En full och framgångsrik integrering av flyktingar och andra invandrare kräver först och främst en attitydändring: Strömmen av immigranter bör ses som en resurs snarare än som en belastning. För det andra måste språkträning och arbete gå hand i hand och inte som två separata förlopp. Det behövs bättre insatser för matchning av arbetsmarknadens behov med de kunskaper och färdigheter som immigranterna har med sig. Här spelar valideringen av utländska utbildningar och yrkeserfarenheter en stor roll och bör ske så tidigt som möjligt. Det är framför allt viktigt inom vissa sektorer såsom hälsosektorn. ”Även om det inte går att stoppa utvecklingen mot ett mer äldreberoende samhälle med hjälp av invandringen så ger den trots allt en möjlighet att kortsiktigt boosta arbetsstyrkan och, åtminstone tillfälligt, bromsa upp åldringsprocessen. Det förutsätter emellertid att immigranterna snabbt blir integrerade i samhället.” tro att invandringen ensam kan lösa problemet med en åldrande befolkning. Det skulle kräva orimligt stora strömmar av immigranter. Det visar en undersökning som Timothy Heleniak och Nora Sanchez Gassen har gjort för Nordregio. För Sveriges del skulle det innebära att vi behöver 38 miljoner immigranter under åren 2015-80 och en total befolkning på 55 miljoner för att hålla vår Old-age Dependency Ratio på konstant nivå. För Norges del är motsvarande tal ännu mer drastiska. Man skulle behöva ta emot 41 miljoner immigranter och befolkningen skulle behöva öka från nuvarande 5,2 miljoner till drygt 52. Men även oM det inte går att stoppa utvecklingen mot ett mer äldreberoende samhälle med hjälp av invandringen så ger den trots allt en möjlighet att kortsiktigt boosta arbetsstyrkan och, åtminstone tillfälligt, bromsa upp åldringsprocessen. Det förutsätter emellertid att immigranterna snabbt blir integrerade i samhället och kommer ut på arbetsmarknaden. Om de däremot förblir utan avlönat arbete under en längre period och blir ekonomiskt beroende av samhället, ökar i stället belastningen på välfärdssektorn. Norden, som ju normalt brukar placera sig i toppen när det gäller internationella 12 nordens tidning nr 2 | 2017 rankingar, ligger dessvärre i botten när det gäller att integrera invandrare på arbetsmarknaden trots att man satsar betydande belopp på just integration. I en nyligen genomförd undersökning av OECD framgår att de nordiska länderna i såväl absoluta som relativa tal hamnar i den sämsta tredjedelen av OECD:s 34 medlemsländer. Ett typiskt mönster i alla de nordiska länderna är att sysselsättningsgraden för flyktingar stiger till uppemot 60 procent inom fem år efter ankomsten för att sedan plana ut och till och med minska något. Risken för att bli långtidsarbetslös är i Sverige 12 procent högre bland utlandsfödda jämfört med dem som är födda i landet. deSSutoM kostar den dåliga integrationen samhället betydande resurser. Joakim Ruist, nationalekonom vid Göteborgs universitet, har beräknat att nettokostnaden för en flyktinginvandring på 2015 års nivå motsvarar cirka en procent av Sveriges BNP eller lika mycket som vi ger i u-landsbistånd varje år. Det intressanta är emellertid att 80 procent av den totala nettokostnaden utgörs av flyktingarnas ”lägre än genomsnittet bidrag” till samhällsekonomin. Det betyder att om regeringarna vill minska kostnaderna för flyktingmottagandet så lönar det sig beSlutligen är civilsamhällets stöd och behovet av lokala koordinator som kan hjälpa till med kontakter och nätverk nödvändiga. Det är några av de slutsatser som projektet From migrants to workers har mynnat ut i. De bygger på konkreta nordiska exempel ute i regionerna där man har lyckats bra med att integrera nykomlingar i lokalsamhället och med att slussa ut dem på den lokala arbetsmarknaden. Integrationen är en av samtidens stora utmaningar. Därför behöver alla sektorer dra sitt strå till stacken för att åstadkomma ett gott resultat som är till gagn både för de som kommer till Sverige som flyktingar eller av andra skäl och för det svenska samhället. Källor grunfelder J, rispling l & norlén g (eds.) 2016. State of the nordic region. nordregio report 2016:1, Stockholm. heleniak T, harbo lg, Oliveira e costa S, Sigurjónsdóttir hr, Mikkola n & Jungsberg l. 2016. From migrants to workers. immigration and integration at the local level in the nordic countries. nordregio Policy Brief 2016:5, Stockholm. Oecd/european union. 2015. indicators of immigrant integration 2015: Settling in. Oecd Publishing, Paris. ruist J. 2016. The fiscal impact of refugee immigration. nordic economic Policy review … Sanchez gassen n & heleniak T. 2016. Scenarios for 2015-2080: The impact of migration on population and ageing. nordregio Policy Brief 2016:3, Stockholm. FOTO: hJördiS ruT SigurJOnSdOTTir FOTO: Yadid levY/nOrden.Org