Nordens Tidning 1
NorDIsKA NYhEtEr sKoLor & BIBLIotEK Bibliotekshäl
sningar från Finland! De allmänna biblioteken i Finland hör till de mest uppskattade tjänsterna. statistiken från 2015 talar även för detta; 49,6 miljoner besök och 89,2 miljoner verk som lånades ut, i snitt 16 lån per invånare. Dessutom ökar antalet av biblioteket ordnade tjänster och evenemang årligen. samarbetet med både andra kulturaktörer och sektorer är intensivt på många orter. de allmänna biblioteken fick en ny bibliotekslag som trädde i kraft 1.1.2017. i den nya uppdaterade och mer detaljerade bibliotekslagen betonas fortfarande bibliotekens uppgift som en främjare av läskunnigheten. Biblioteken ska också möjliggöra ett aktivt medborgarskap och framför allt ska biblioteken vara vardagsrum där man kan samtala, studera och interagera. Biblioteken i Finland är avgiftsfria och öppna för alla, oberoende av om man har ett lånekort eller ej. Stamkunderna besöker sitt bibliotek för att läsa sin dagstidning. Studerande sitter och pluggar, fikar och umgås. Skolbarn spelar på datorer och föräldrar och barn läser och myser i barnrummet. någon kanske läser för en läshund, en annan tillsammans med en rörelseförståelse är lika viktigt som läsförståelse Det är inte helt nytt att vi lever i ett allt mer stillasittande samhälle. All forskning visar på att vi behöver röra på oss mer. Ändå ligger sverige idag lägst av alla de nordiska länderna i antalet idrottstimmar i skolan. Fler än 145 000 barn och ungdomar är aktiva i idrottsföreningar runt om i landet varje dag men idrottsrörelsen kan inte göra allt. vi vet att det spontana idrottandet allt oftare byts ut mot stillasittande framför ipads, mobiler och tv-spel. i skolan når vi nästan alla barn och därför blir skolan den viktiga plats där man oavsett bakgrund kan få möjlighet att röra på sig och där vi har möjlighet att påverka framtida vanor. vi vill därför: • att ämnet idrott och hälsa utökas med 100 timmar under grundskolan • att elever får minst 60 minuter rörelse per dag utöver ämnet idrott och hälsa vän. Språkcaféer och litteraturcirklar blomstrar. hundägaren och hunden sticker sig in för att returnera en bok. någon får undervisning i finska. när Man bekantar Sig med den nya bibliotekslagen är den största förändringen ur en bibliotekaries synvinkel att det inte längre ställs specifika kompetenskrav för biblioteksmedarbetare. ett större bibliotek med många olika slags aktiviteter behöver även annan personal än bibliotekarier. den mer traditionella biblioteksverksamheten, förutsätter fortsättningsvis insyn i hur biblioteksväsendet fungerar. att skapa ett slags samarbete där personer med olika intressen och kunskap får sammanstråla är viktigt för biblioteken. Tack vare den nya läroplanen från 2016 uppmuntras lärare att utnyttja biblioteken som inlärningsmiljö. därför har även icke traditionell biblioteksverksamhet för barn som t ex kodning och 3d-utskrivning blivit allt populärare. denna verksamhet erbjuds även den breda allmänheten. Syftet är att alla på detta sätt får en möjlighet att gratis ta del av de nya medborgarfärdigheterna. i dag har vi låneautomater för att underlätta det fysiska arbetet på biblioteket. vi använder olika databaser för att hitta rätt information snabbare. hur kan man öka trivseln på biblioteket så att kunden vill komma igen? Förutom trevliga utrymmen behövs det personal. vi ska finnas där för att hjälpa kunden att hitta rätt information och rätt bok vid rätt tillfälle. det är via dialog med kunden som vi får många värdefulla tips för både anskaffning av ny litteratur och evenemang. när vi kan samarbeta med kunden, då har vi kommit en bit på vägen i skapandet av framtidens bibliotek. Mikaela wickSTröM TF BiBliOTekScheF På nOrdiSk kulTurkOnTakT idrottsrörelsen har under många år aktivt verkat för mer idrott och rörelse invävt under skoldagen, på raster eller på fritids. Skolidrottsföreningarna är på många skolor en motor i det arbetet och bidrar samtidigt till att nå skolans uppdrag som demokratifostrare. Friskis och Svettis satsning på röris är ett annat exempel som gör det lätt för lärarna att aktivera barnen. i Finland utökar man antalet timmar i idrott och man har även infört ett program ”Skolan i rörelse” som handlar om både kompetens och utveckling. ett riksomfattande program som vänder sig till alla barn och unga i grundskoleålder. i den nya danska folkeskolan har man infört att eleverna ska röra sig 45 minuter om dagen. lagändringen innebär att undervisningstiden anpassas så att eleverna får motion och rörelse i genomsnitt 45 minuter om dagen. Både Finland och danmark har i samverkan med bland annat idrottsrörelsen skapat former så att barn före, under och i anslutning till skoldagen får fler tillfällen att vara aktiva. bunkeFloProJektet är ett sedan tidigare känt svenskt exempel där samverkansprojekt mellan skola, idrottsförening och forskning skett. eleverna som deltar i projektet har daglig fysisk aktivitet. i Bunkefloprojektet ökade andelen behöriga till gymnasiet med åtta procent, hela 13 procent för pojkarna. att få barn och unga att röra på sig mer under skoldagen leder till bättre skolresultat. Men de positiva effekterna är fler än så. Fysisk aktivitet leder också till ökat välbefinnande, stärkt självförtroende, bättre koncentrationsförmåga, ökad inlärningsförmåga, ökad muskelstyrka, bättre kondition och mindre risk för belastningsskador. det handlar om vilka vanor vi skapar för dagens barn, det vill säga morgondagens vuxna. Flera länder utökar sina timmar i idrott och hälsa och genomför mer rörelse under skoldagen. när blir det Sveriges tur? låt barnen röra på sig – för ett starkare Sverige. rörelseförståelse är lika viktigt som läsförståelse. BJörn erikSSOn, OrdFörande rikSidrOTTSFörBundeT Och SiSu idrOTTSuTBildarna