Grannliv 2 2020 1
hästkunskap 140 ÅR AV Sedan Granngården etablerad
es 1880 har både hästens roll i våra liv och dess foder utvecklats mycket. Men grunden till en sund mage och goda prestationer har inte förändrats. TEXT: HEDVIG ANDERSSON FOTO: EMELIE OTTERBECK, ANDERS ROTH Hästen var länge i första hand ett arbetsdjur, oumbärlig inom jordbruket och utfodrad med gräs, hö och någon form av spannmål. Idag är hästen framför allt förknippad med nöje och fritid. Ridsport är landets näst största ungdomsidrott och travsporten omsätter miljardbelopp varje år. I takt med att hästens användningsområden blivit fler har intresset för foder och hur det påverkar hästens prestation växt. – Jordbrukens hästar fick beta och ibland kunde man lägga till lite extra energi. För ungefär 300 år sedan började man tävla, framför allt inom kapplöpning där man ville ha snabba hästar som fullblodshästar eller liknande. Det ställde krav på foder med snabb energi, och havre blev vanligt i hästens foderstat. Men man ägnade sig inte åt någon riktig forskning kring foder, utan provade sig fram och följde hästens reaktion, säger Jim Fielden, hästnäringsexpert hos fodertillverkaren Brogaarden. Experimenterandet ledde till att man utfodrade hästar med allt från mörk öl till ägg. – Man förstod att de behövde mer av något och försökte få i dem järn, protein och B-vitamin på olika sätt, förklarar Jim Fielden. Det är egentligen först på 1960-talet när uppfödning och tävlingsprestationer blir viktigare som man på allvar börjar intressera sig för hästens näringsbehov. Forskningen leder till att man börjar få en bra bild av hur hästens matsmältningssystem fungerar. Numera vet man mycket om hur olika näringsämnen påverkar hästen. Idag finns också goda möjligheter att få i hästen alla de vitaminer och mineraler som den behöver utan att hälla i den öl. Jim Fielden tycker dock GRANNLIV att man ska låta sig inspireras av den enkelhet som präglade det sena 1800-talets foderstater. – Hästen ska äta mestadels fiber, och det får den genom gräs och hö. Med gräs och hö av bra kvalitet kommer man långt. Sedan kan man titta på vilka vitaminer och mineraler man eventuellt behöver lägga till. Vitaminer och mineraler innehåller mycket antioxidanter och genom att se till att de är under kontroll gör du en stor insats för hästens välbefinnande. Titta sedan på hur mycket extra energi hästen behöver och lägg till kraftfoder om det är nödvändigt. Idag vet vi att det finns två typer av energi, långsam energi som hästen får i sig genom fibrer och fett, och snabb energi som kommer från kolhydrater. Ett vanligt problem är att hästar får ett för stort energitillskott. – Ta dressyrhästar till exempel, de galopperar bara några minuter i taget och behöver inte en massa snabb energi. Trots det ger vi dem mycket kraftfoder. Det kan leda till att de blir känsliga och svåra att kontrollera. Problem med temperamentet beror ofta på för mycket kolhydrater. Man behöver tänka på vad hästen ska användas till när man bestämmer hur man ska utfodra den, konstaterar Jim Fielden. För mycket kolhydrater kan också orsaka magsyra, magsår, kolik och andra matsmältningsproblem. För mycket magsyra kan i sin tur påverka muskelfunktionen. Mängden energi behöver därför anpassas efter hästens arbetsbelastning, och det kan vara bra att ta hjälp av en foderexpert för att hitta rätt nivå. – Jäst är, tillsammans med vitamin E och mineralen selen, en väldigt kraftfull antioxidant 1880 användes hästen framför allt i jordbruket och utfodrades med gräs, hö och havre – en basdiet som än idag ligger till grund för en sund mage och goda prestationer. 21