STT 1
STT Vecka 19 onsdag 10 maj 2017 19 DEBATT & INSÄN
DARE REDAKTÖR: MARIA JOHANSSON · 0320-20 91 49 Astma och allergi ökar kraftigt i hela världen och allergier är numera en av våra största folksjukdomar. Tack vare forskningens framsteg kan orsaken bakom många allergier behandlas i dag. Nya siffror visar dock att antalet som får behandling skiljer sig kraftigt åt mellan länen. Fyra av tio svenskar har en allergisk sjukdom. Bland barn och ungdomar i Sverige är allergisjukdom den vanligaste kroniska sjukdomen. Hur många som drabbas blir plågsamt tydligt nu när pollensäsongen är här. Stora kostnader Allergisjukdomar innebär ofta en dold funktionsnedsättning, som kan leda till stora inskränkningar i vardagen och kraftigt försämrad livskvalitet. Dessutom medför sjukdomarna stora kostnader både I Norge och Danmark behandlas mer än dubbelt så många patienter. för individen och för samhället. Till exempel beräknas enbart allergisk snuva kosta samhället 12 miljarder kronor varje år i Sverige. Tack vare forskningens framsteg kan själva orsaken till många allergier och allergisk astma behandlas med allergivaccination i dag. En lyckad behandling förbättrar livskvaliteten avsevärt, eftersom de allergiska besvären och behovet av mediciner minskar eller till och med försvinner. Stora skillnader Nya siffror från allergiforskningsföretaget ALK visar dock att det är stora skillnader i hur många som behandlas med allergivaccination i olika delar av landet. I Västra Götaland fick 13 patienter per 10 000 invånare allergivaccination i fjol. I Norge och Danmark behandlas mer än dubbelt så många patienter. Bara ett av Sveriges län – Halland, där 40 patienter per 10 000 invånare behandlades med allergivaccination under 2016 – når upp till samma nivå som våra skandinaviska grannländer. Det är oklart vad skillnaderna beror på, men om vi ska leva upp till målsättningen att svensk sjukvård ska vara världsledande måste vården på ett effektivt och jämlikt sätt använda sig av ny medicinsk kunskap och forskning. Genom att öka satsningarna på medicinsk forskning och använda resultaten i vården kan vi göra bördan lättare för alla som har allergier – i Västra Götaland och i hela landet. i Tranemo Om man kör runt med bil i Tranemo undrar man snart om de som planerat och beslutat om gator, vägar och hastigheter fullständigt haft huvudet under armen? ANNA NILSSON VINDEFJÄRD generalsekreterare för Forska!Sverige LISBETH SCHMAUCH OCH DENNIS BOKEDAL Astma- och Allergiföreningen i Västra Götaland KARIN MEYER VD Apotekarsocieteten KATRINE RIKLUND prorektor Umeå universitet Om man exempelvis kommer från Svenljunga blir det 40 km/h. Inget att säga om men om man då svänger vänster upp mot Tranehov blir det 50 km/h, alltså 10 km fortare i villakvarteren! Dessutom är det en streckad linje nästan mitt i vägen. Enligt rykte ska denna utgöra gräns för cykel/gångbana. Varför gör man inte en vettig kant i så fall och cykelbana av normal bredd? Tydligen är det tänkt att cyklister/fotgängare ska hålla sig på vänstra/västra sidan men när man så kommer upp till Tranehov är det en liten trottoar i kurvan på högra sidan – Hur har man tänkt här? Nåväl vi fortsätter Backagatan ner i 50 km/h... För att träffa på 30 skyltar. Självklart är det bra att det är 30 på Brogatan (”Kyrkorakan”) men varför är det inte som tidigare begränsat till skoltid? Brogatan har ju aldrig varit säkrare med gång/cykelbanor på båda sidor och rejäla övergångsställen med farthinder! Nej de som beslutar borde fundera lite över vad de som betalar deras löner anser! Genom att skapa regler som är enkla och lättbegripliga får man de flesta att följa dem. 30 vid skolor, dagis, med flera, under skoltid och 40 eller 50 som genomgående hastighet på alla andra ställen. Mycket bättre än att hota med poliskontroller! HENKE Välfärd och trygghet skott på 1,3 miljarder kronor under 2017. Den sociala barn- och Vi är därför i ett helt nytt läge där vi nu har möjlighet att möta de utmaningar som finns i vårt land. Förra tisdagen presenterades vårbudgeten för 2017. Genom den tar vi ytterligare steg för att stärka den svenska modellen och utveckla samhällsbygget. Sedan den socialdemokratiskt ledda regeringen kom till makten har vi sett till att stärka den svenska ekonomin och påbörjat det viktiga arbetet med att rusta upp Sveriges välfärd. Den starka svenska ekonomin är inte bara vår förtjänst men en positiv ekonomisk utveckling har samverkat med rätt typ av ekonomisk politik. Det har gett resultat. • 150 000 fler personer har ett jobb att gå till idag jämfört med när vi tillträdde. • Ungdomsarbetslösheten är den lägsta på tretton år. • Det kan anställas fler lärare, kuratorer och förskollärare och resultaten i skolan vänder äntligen uppåt. • Regeringens bostadssatsningar bidrar till en riktig byggboom. Vi fick städa upp efter de borgerliga partiernas åtta år vid makten men nu har vi vänt det underskott på 60 miljarder kronor som den bor gerliga regeringen skapade till ett överskott på 40 miljarder. Välfärdsmiljarder Vi är därför i ett helt nytt ekonomiskt läge där vi nu har möjlighet att möta de utmaningar som finns i vårt land. Vi kan göra nödvändiga satsningar på välfärden och bekämpa de ökande klyftorna. Genom regeringens välfärdsmiljarder tillför vi 376 miljoner kronor till Västra Götalands läns landsting un der 2017. Utöver det satsar vi 84 miljoner kronor på en bättre förlossningsvård i Västra Götalandsregionen. Det är en viktig satsning då situationen inom förlossningsvården är väldigt ansträngd. Vi ökar också stödet till arbetet med barn och ungas psykiska hälsa med 17 miljoner kronor. Via välfärdsmiljarderna får kommunerna i Västra Götalandsregionen ett tillungdomsvården och särskilt utsatta skolor får också extra stöd. Allt detta är angelägna investeringar i den gemensamma välfärden som samtidigt skapar fler jobb. Skapar en stark välfärd I budgeten ökar vi även stödet till polisen med 700 miljoner kronor och stödet till försvaret med 500 miljoner redan från och med i år. Polisens resultat förbättras hela tiden och nu ska de få ännu mer resurser att bekämpa brott. 10 000 nya poliser ska rekryteras fram till 2024. Socialdemokraterna använder styrkan i den goda svenska ekonomin och de offentliga finanserna till att stärka vårt gemensamma samhällsbygge. Vi skapar ett tryggt och jämlikt samhälle med en stark välfärd. Skriv kort! Då är det större chans att just din artikel publiceras. Maila: insandare@ stthuset.com PHIA ANDERSSON ANN-CHRISTIN AHLBERG PETTER LÖBERG MARIA ANDERSSON WILLNER Riksdagsledamöter (S) Södra Älvsborg Tyck till! Maila din insändare/ debattartikel till insandare@ stthuset.com Dags att vårstäda utomhus Svenskar i alla åldrar skräpar ner. När våren kommer ser vi allt skräp som ligger ute i naturen Mycket av skräpet består av plast som aldrig försvinner. Skräpet på land hamnar ofta till slut i våra hav där det blir ett stort problem. Håll Sverige rent kampanjen har startat! Barn och skolelever plockar skräp i våra kommuner. Men den långsiktiga lösningen är inte att vi plockar upp skräpet utan att vi slutar skräpa ner. Låt oss vara rädda om vår fina natur! Ta alltid med dig skräpet hem och släng det bland dina andra sopor! MARIANNE JOSEFSSON Ordförande i Svenljungabygdens naturskyddsförening Digitalt utanförskap Vi befinner oss just nu i det som sannolikt kommer att vara vår tids största samhällsförändring – digitaliseringen. Men alla kan inte ta del av den nya teknikens möjligheter. Uppskattningsvis är 10 procent av invånarna i Västra Götaland drabbade och för dem blir det allt svårare att ta del av det moderna samhällets utbud. Ingen har ett exakt svar på hur många som lever i digitalt utanförskap i Sverige. De rapporter som tagits fram pekar på att cirka 1 miljon. Den här gruppen får det allt svårare att ta del av samhällsinformation i samma ut sträckning som övriga grupper. Det kan exempelvis handla om att möjligheten att ta del av information om barnens skolgång försämras när veckobrev och föräldrainformation läggs ut på digitala anslagstavlor. Vi på Svenska Stadsnätsföreningen har presenterat en studie där vi lyfter upp problematiken kring digitalt utanförskap. Där identifierar vi fem faktorer som hindrar svenskar att ta del av det digitala samhället fullt ut: tillgång till bredband, utbildning, motivation och förmåga hos användaren samt själva tillgången till exempelvis dator eller surfplatta. Exempel på åtgärder som be hövs är att såväl bredbandsuppkoppling som tillgång till hårdvara inkluderas i försörjningsstödet. Vi efterfrågar också informationsinsatser och utbild ningar riktade mot de utsatta grupperna. Men framförallt behövs ökad kunskap i offentlig sektor om vad det digitala utanförskapet innebär samt vilka som är drabbade av det. Regeringen har ett stort ansvar att skapa förutsättningar för alla medborgare att fullt ut kunna vara en del av det digitala samhället. MIKAEL EK Vd, Svenska Stadsnätsföreningen