Advokaten 1
Fokus 20 år med EU-rätten och Europakonventionen
å Avenue de l’Europe, mitt i EU-kvarteren i franska Strasbourg, ligger Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter – även kallad Europadomstolen. Hit kan privatpersoner, organisationer och grupper av enskilda vända sig med klagomål mot en stat om de anser att deras fri- och rättigheter, enligt Europakonventionen för skydd av de mänskliga rättigheterna, har blivit kränkta. Domstolens huvuduppgift är att övervaka att Europakonventionen efterlevs. Huvudansvaret för arbetet har Europadomstolens 47 domare, en för varje land som har ratificerat Europakonventionen. Domstolens stora utmaning är att få ner överbalanserna. I april 2015 väntade 64 000 mål på ett avgörande. – Det handlar om människor som normalt har fått sin mänskliga rättighet kränkt. Att åren går utan att det händer något i Strasbourg är väldigt beklagligt, säger Ulf Bernitz, professor i europeisk integrationsrätt vid Stockholms universitet. – Bland de här målen finns riktigt allvarliga kränkningar. Så många som 10 000 mål rör försvinnanden och tortyr. Målen är kommunicerade och klara för avgörande men ligger och väntar. Människor hinner dö innan de får rätt. Det är inte acceptabelt, säger Elisabet Fura, chefs-JO och domare i Europadomstolen vald för Sveriges räkning under perioden 2003–2012. Hela sex av tio klagomål till Europadomstolen gälavgörande är att domstolen i stor utsträckning ägnar sig åt fel saker, anser Elisabet Fura. Som exempel anger hon de långa handläggningstiderna i Italien, där det kan ta upp till 15 år att få en dom. Europadomstolen konstaterar då en kränkning av Europakonventionen och den italienska staten döms att betala ut ett skadestånd till den som har fått vänta på ett avgörande. – Det är enkla beslut att fatta, men det innebär också en administration som tar fokus och resurser från det som domstolen verkligen behöver göra, avgöra riktigt allvarliga kränkningar, säger Elisabet Fura. Hon hör till dem som anser att Europadomstolen borde bli en konstitutionell europeisk domstol för mänskliga rättigheter – bland annat för att få ner målbalanserna. – Finns det ett prejudikat kan domstolen skicka tillbaka målet till de högsta domstolarna i respektive land och säga att liknande mål redan har avgjorts, ni får ta hand om det. Det är dags för de 47 staterna att sätta sig ner och bestämma vilka regeländringar som krävs för att domstolen själv ska kunna avgöra vilka klagomål domstolen ska ta upp, säger hon. De stora målbalanserna till Europadomstolen i Strasbourg prövar om Europarådets 47 medlemmar lever upp till sina åtaganden enligt Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. Huvudansvaret för arbetet har domstolens 47 domare, en för varje land som har ratificerat konventionen. trots har det skett en märkbar förbättring sedan i september 2011 när läget var som värst och domstolen hade 160 000 oavgjorda mål. ler Ukraina, Italien, Ryssland och Turkiet. De ukrainska klagomålen handlar främst om problem med straffrättsprocessen, som till exempel att misstänkta misshandlas under polisförhör. De italienska målen rör ofta långsam handläggning. Många ryska mål handlar om dåliga fängelseförhållanden, medan klagomålen mot Turkiet främst rör yttrandefrihetsfrågor – människor med obekväma åsikter fängslas. En viktig anledning till att så många mål väntar på ett EUROPADOMSTOLEN Europadomstolen, som är en del av Europarådet, ligger i Strasbourg i Frankrike och inrättades 1959. Domstolen kan pröva om Europarådets 47 medlemmar lever upp till sina åtaganden enligt Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna, även 26 kallad Europakonventionen och EKMR. En privatperson som inte anser att en stat har respekterat hans eller hennes mänskliga rättigheter kan vända sig till domstolen. Men den som vill klaga till Europadomstolen måste först ha försökt att få rättelse i landet där kränkningen har skett genom att föra sin sak till högsta instans – i Sverige till Högsta domstolen eller Högsta förvaltningsdomstolen. En privatperson kan inte väcka talan mot en annan privatperson i domstolen. Domstolens avgöranden är rättsligt bindande för den berörda staten. Europakonventionen antogs 1950. Sedan 1995 gäller konventionen som svensk lag. Fakta: Allt om juridik, Europadomstolen Advokaten Nr 5 • 2015 ENSAMDOMARE Det finns flera olika delförklaringar till den kraftiga minskningen av balanserna. En viktig förklaring är att ett system med ensamdomare har införts. Mål som inte hör hemma i domstolen kan nu avvisas av en domare i stället för tre som tidigare var fallet. Hit hör klagomål som inte har kommit in till Europadomstolens kansli inom sex månader från det att den högsta instansen i hemlandet har meddelat det slutliga avgörandet. Advokatsamfundet är kritiskt till bruket av enmansdo