Advokaten 1
Fokus 20 år med EU-rätten och Europakonventionen
– Nackdelen är att man inte ser målet med kritiska ögon, att man blir hemmablind, säger Ulf Bernitz. Carl Fredrik Bergström, professor i EU-rätt vid Uppsala universitet, tycker också att det är märkligt att referenterna kommer från det land målet berör och lyfter fram risken för jäv. Ett mål kan också avgöras i stor kammare med 17 domare, det brukar inträffa en eller två gånger per månad. Antingen kan domarna i en sektion hänskjuta ett mål till storkammaren, därför att de tycker att det är principiellt viktigt, eller så kan en part som har förlorat ett mål begära att det tas upp i storkammaren. Till storkammaren lottas domarna så att det blir en jämn spridning vad gäller vilka länder domarna kommer ifrån och ländernas storlek. Om ett svenskt mål tas upp i storkammaren finns alltid den svenska domaren med i sammansättningen, för att kunna förklara hur saker och ting fungerar i Sverige. Men till skillnad från mål som avgörs i kammare med tre domare är den nationella domaren aldrig referent i storkammaren. SVERIGE ANMÄLS OFTA Sverige anmäls relativt ofta i förnas olika sätt att bedöma en sak. Ibland kan domarna inte komma överens. Då kan de skriva sig skiljaktiga. Det tycker jag är bra, säger Ulf Bernitz. Däremot framgår det inte av en dom från Europadomstolen vilken domare som har varit referent. – Det skrivs inte ut av hänsyn till domarnas säkerhet. Om det är känt vem som är ansvarig för ett mål kan den personen bli utsatt för påverkningsförsök, säger Elisabet Fura. Förutom att få ner överbalanserna tror Helena Jäderblom och Elisabet Fura att en utmaning de kommande fem–tio åren blir att rekrytera kompetenta domare. Domarnas mandattid är nio år. De betalar ingen skatt och får ut motsvarande ungefär 130 000 kronor i månaden. – Det är bra villkor men inget ”Många domare och advokater tjänar bättre på hemmaplan. Jag tror att många tackar nej av ekonomiska skäl hållande till sin folkmängd. Under perioden 1959–2014 meddelades 138 domar där Sverige var part. I knappt hälften av fallen, 56, fann domstolen att Sverige hade brutit mot en eller flera artiklar i Europakonventionen. Många av de svenska klagomålen gäller asylärenden. – Vi tar emot flest asylsökande per capita i Europa. Jag tycker inte att det är konstigt att folk driver sin sak så långt de kan och att målen hamnar här. Det handlar ju om dramatiska beslut om var människor får leva och bo. Det visar att Sverige har advokater och organisationer som är på alerten, säger Helena Jäderblom. Att de 47 domarna i Europadomstolen kommer från olika rättssystem påverkar arbetet, berättar Helena Jäderblom. Men hon anser, liksom Elisabet Fura, att domarnas personliga bakgrund är viktigare än vilket land de kommer ifrån. – För mig är det lättare att identifiera mig med någon som har arbetat i en östeuropeisk domstol än med en västerländsk professor, en teoretiker som har satt betyg på sina studenter men aldrig dömt i ett mål. Vi som har domarbakgrund hemifrån är processvana, beslutsfähiga och inte rädda för att sätta ner foten när det behövs, säger Helena Jäderblom. I Europadomstolen kan domarna precis som i svenska domstolar vara skiljaktiga. – Det innebär att domstolen erkänner att det kan finAdvokaten Nr 5 • 2015 och av familjeskäl.” Helena Jäderblom fantastiskt. Många domare och advokater tjänar bättre på hemmaplan. Jag tror att många tackar nej av ekonomiska skäl och av familjeskäl. De som kommer hit har ofta en partner som kanske inte kan hitta ett arbete. Man funderar på om det är realistiskt ekonomiskt, säger Helena Jäderblom. Även Elisabet Fura vittnar om att domartjänsterna inte är hett eftertraktade av alla. – Jag kan tänka mig att en del är rädda för att de är bortglömda när mandatperioden är slut, säger hon. UTVECKLA KONVENTIONEN Ytterligare en utmaning är att fylla Europakonventionen, som kom till 1950 och fungerar som lagbok i Europa domstolen, med innehåll i takt med att tiderna förändras. – Internet, medicinsk teknik och surrogatmödraskap är några exempel på sådant som inte fanns när konventionen kom till. Konventionen måste utvecklas i dialog med samtliga 47 stater som deltar i samarbetet. Det är en stor utmaning. Man får inte ta för stora steg framåt, då riskerar vi att politiska ledare hotar med att dra sig ur samarbetet, säger Elisabet Fura. Både Helena Jäderblom och Elisabet Fura tycker att domstolen, som är en garant för att en lägsta nivå av mänskliga rättigheter upprätthålls i Europaområdet, är lika viktig i dag som någonsin tidigare. – Människor far otroligt illa. Vi är ett organ som kan ge upprättelse. Jag kan inte se något som skulle kunna hota vår fortsatta existens. Utan samarbetet skulle det bli ett väldigt dåligt skydd, kanske inget skydd alls för mänskliga rättigheter i vissa stater, säger Helena Jäderblom. n Erik Fribergh. Ulf Bernitz. EU-domstolen avgör allt fler mål – vänd! 29 » FOTO: STAFFAN WESTERLUND (ULF BERNITZ)