Advokaten 1
Fokus 20 år med EU-rätten och Europakonventionen
EU-DOMSTOLEN: EU-domstolen avgör allt fler mål I takt med att EU har vuxit har domarna i EU:s högsta juridiska instans, EU-domstolen, fått mer att göra. En utmaning för domstolen är att behålla kvaliteten i dömandet när fler mål avgörs. I ett kopparskimrande jättekomplex på Boulevard Konrad Adenauer i EU:s minsta medlemsstat Luxemburg ligger EU-domstolen. Domstolens främsta uppgift är att tolka EU:s lagstiftning och se till att den tillämpas på samma sätt i alla EU-länder. EU-domstolen kan döma mellan EU:s institutioner, mellan EU:s medlemsländer samt mellan EU:s institutioner och medlemsländerna. Totalt avgjorde EU-domstolen 701 mål 2013. Det är en ökning med nästan 20 procent på fyra år. Under samma period ökade antalet inkomna mål med 24 procent. En utmaning för domstolen är, enligt Carl Fredrik Bergström, professor i EU-rätt vid Uppsala universitet, EU-DOMSTOLEN Europeiska unionens domstol i Luxemburg, EU-domstolen, inrättades genom Parisfördraget 1952. EU-domstolen består av tre rättsinstanser: domstolen, tribunalen och personaldomstolen. Domstolens främsta uppgift är att se till att EU-ländernas gemensamma regelverk, EU-rätten, tolkas och tillämpas på samma sätt i EU:s samtliga medlemsländer. När Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009 Advokaten Nr 5 • 2015 blev EG-domstolen EU-domstolen. Domstolen består av en domare från vart och ett av EU:s 28 medlemsländer och nio generaladvokater. Domstolen är ingen överinstans till nationella domstolar. Det går alltså inte att överklaga en nationell dom till EU-domstolen. När tribunalen inrättades 1989 för att avlasta EU-domstolen kalllades den för förstainstansrätten. Tribunalen dömer i mål mellan EU:s institutioner och enskilda personer och företag och består av en domare från varje medlemsland. Domar i tribunalen kan överklagas till EU-domstolen. Personaldomstolen inrättades 2004 och började 2005 döma i tvister mellan EG och dess tjänstemän och anställda. Syftet var att avlasta EU-domstolen. EU-rätten gäller framför nationell lag. I EU-rätten ingår: • EU:s fördrag, som kan jämföras med en grundlag på nationell nivå. • EU-institutionernas normgivning, det vill säga rättsakter såsom förordningar, direktiv och beslut. • Internationella avtal. • Rättspraxis – avgöranden av EU-domstolen/EG-domstolen, tribunalen/förstainstansrätten och personaldomstolen. Källa: domstol.se 31 att upprätthålla kvaliteten i dömandet i takt med att ärendemängden ökar. – De senaste fem–tio åren har det sagts att kvaliteten på domarna har gått ner. En förklaring till det är nog utvidgningen. Det var lättare i början, när EU hade sex medlemsstater och sex rättskulturer, att hitta en gemensam nämnare i sättet att tycka än i dag när det finns 28 medlemsstater och rättskulturer att ta hänsyn till, säger Carl Fredrik Bergström och tillägger: – Även om det är toppkvalitet på dem som är domare är det rimligtvis en nackdel när människor från så många olika bakgrunder ska skapa en ny rätt tillsammans. Det blir svårare att ge rättsliga svar som fungerar självklart i alla rättssystem som de ska omsättas i, säger han. Den största målgruppen, omkring 60 procent av målen, är förhandsavgöranden – en nationell domstol hänskjuter en fråga till EU-domstolen för att få hjälp att tolka EU-rätten. Domstolen lämnar då ett så kallat förhandsbesked som blir bindande för den nationella domstolen. Ofta handlar de nationella domstolarnas frågor om hur EU:s momsdirektiv ska följas. »