Advokaten 1
Fokus 20 år med EU-rätten och Europakonventionen
» Europadomstolens och Europakonventionens viktigaste bidrag till svensk rättsutveckling är att mänskliga rättigheter har stärkts och hamnat mer i fokus. ning av skor till kemiska produkter. Det gör att svenska domstolar blir tvungna att tillämpa EU-rätten i allt större utsträckning, säger Carl Gustav Fernlund. Nils Wahl ser tydliga värden med ett gemensamt beslutsfattande när verkningarna inte kan begränsas till en medlemsstat. – Miljöfrågor är typexemplet som det är enklare och bättre att reglera på EU-nivå än nationellt, säger han. Carl Wetter anser däremot att det inte är oproblematiskt att EU-rättens inflytande över svensk rätt ökar. – Vissa svenska kärnfrågor kan drivas åt fel håll. Många anser ju till exempel att den svenska offentlighetsprincipen kan vara hotad. I försöken att få medlemsländerna att enas om en grundläggande princip för transparens kanske man får rättsregler som inte är lika långtgående som de svenska, säger Carl Wetter. UD MER AKTIVT Nils Wahl tycker sig se att svenska Utrikesdepartementet har blivit mer aktivt när det gäller att försöka påverka rättsutvecklingen i EU som har betydelse för Sverige – även när Sverige inte är part i ett mål. – Antingen kommer UD in med en skriftlig inlaga till stöd för den ena parten eller så kommer de hit och är med på den muntliga förhandlingen. Eller så gör de både och, säger Nils Wahl. Att kvaliteten inte alltid blir lika bra på EU-lagstiftningen som på svensk lagstiftning är en annan risk som Carl Fredrik Bergström tar upp. EU:S RÄTTIGHETSSTADGA: EU:s rättighetsstadga åberopas I december 2009 antog EU en egen rättighetsstadga, med delvis samma innehåll som Europakonventionen. Rättighetsstadgan åberopas nu allt oftare. E 42 nligt Carl Fredrik Bergström, professor i Europarätt vid Uppsala universitet, finns två anledningar till att EU har antagit en egen rättighetsstadga, trots att konventionen finns. – Det har vuxit fram ett behov av att kunna ställa EU till svars i takt med att framför allt EU-kommissionen har fått möjlighet att fatta rättsligt bindande beslut samtidigt som EU har etablerat myndigheter som fattar beslut – om till exempel varumärken, säger han. De senaste två–tre åren åberopas rättighetsstadgan allt oftare i EU-domstolen. Ulf Bernitz framhåller målet om skattetillägg som ett exempel: – När EU-domstolen sade att det inte gick att kombinera skattetillägg och åtal för skattebrott backade Högsta domstolen i Sverige. SKILLNADER För att ett ärende ska bedömas i EU-domstolen krävs att en part förmår en nationell domstol att fråga domstolen hur frågan ska tolkas. För att få frågan prövad i Strasbourg måste en part först ha gått hela vägen upp till sista instans i det nationella domstolssystemet. Det kan ta längre tid. Advokaten Nr 5 • 2015