Advokaten 1
Fokus 20 år med EU-rätten och Europakonventionen
– I Sverige har traditionellt utredningar och kommittéer arbetat i flera år med att ta fram en bra lag. Med EUlagstiftningen finns det inte tid att arbeta på samma sätt. Dessutom ska 28 länder och Europaparlamentet komma överens. Utifrån det perspektivet tycker man ofta från svensk sida att EU:s lagstiftning inte är lika välskriven, säger han. LEVANDE MR-DISKUSSION Europadomstolens och Europakonventionens viktigaste bidrag till den svenska rättsutvecklingen är att mänskliga rättigheter har stärkts och hamnat i fokus på ett helt annat sätt än tidigare, anser både Helena Jäderblom och Elisabet Fura. – Alla vi individer har vissa rättigheter i förhållande till staten. Den diskussionen är mycket mer levande nu än för 20 år sedan. Jag tror att vi har blivit mer medvetna om de grundläggande rättigheterna – yttrandefriheten, rätten till privatliv, rätten till egendom. Det är positivt, säger Elisabet Fura. Europakonventionen fick ställning som lag i Sverige 1995. Men det är först de senaste 10–15 åren som svenska jurister har börjat tillämpa konventionen. – Det dröjde länge innan Europakonventionen fick någon större plats i juristutbildningen. Fortfarande står många svenska jurister främmande inför konventionen. Domarna är ju på engelska och franska så det krävs en del extraarbete för att ta till sig dem. Jag kan tänka mig att både privatpersoner och företag inte alltid kommer EXEMPEL PÅ VIKTIGA DOMAR FRÅN EU-DOMSTOLEN I en dom från slutet av 2012 sade EU-domstolen nej till könsdiskriminerande försäkringsvillkor. Svenska och andra europeiska försäkringsbolags praxis var tidigare att låta kvinnor betala högre premier för pensionsförsäkringar, eftersom kvinnor statistiskt lever längre än män. Men EU-domstolen ansåg att könsbundna skillnader för olika typer av försäkringar strider mot det EU-direktiv som förbjuder könsdiskriminering. – Det har slagit igenom i hela EU. Vissa domar får väldigt stor betydelse, säger Carl Gustav Fernlund. Efter en dom i EU-domstolen infördes lex Laval i Sverige 2010. Domen begränsar svenska fackets möjligheter att tvinga fram svenska kollektivavtal för utländsk personal som har tillfälliga uppdrag i Sverige. En ny dom som knappt har fått något medial uppmärksamhet, kan få stor betydelse i Sverige, enligt Nils Wahl. –Den nya domen ger intrycket av att gå tillbaka något från vad Lavaldomen sade, av att vara mer fackföreningsvänlig. Det är förvånande att det inte finns någon bevakning om det, säger han. till sin rätt som de skulle kunna därför att juristerna inte förstår att Europakonventionen kan vara tillämplig, säger Ulf Bernitz, professor i europeisk integrationsrätt vid Stockholms universitet. Men både Helena Jäderblom och Elisabet Fura tycker att Europakonventionen åberopas av svenska jurister oftare i dag än för 20 år sedan. – Dagens jurister är mycket bättre utbildade när det gäller mänskliga rättigheter och internationella förhållanden än vad vi var. I dag finns advokater som är specialiserade både på EU-rätt och Europarätt, det hade jag inte kunnat säga för 20 år sedan, säger Elisabet Fura. n allt oftare En annan skillnad är att EU:s rättighetsstadga är vidare än Europakonventionen. – Här hamnar mål som rör tillämpningen av EU-rätten. Ett nationellt mål som inte handlar om att implementera eller bedöma EU-rätten hamnar i Strasbourg, säger Carl Gustav Fernlund, svensk domare i EU-domstolen. Men samma slags ärenden som rör mänskliga rättigheter kan hamna både i Europadomstolen och EU-domstolen. Det är fortfarande oklart hur de två domstolarna ska förhålla sig till varandra om så skulle bli fallet. – Vi försöker undvika det. EU-domstolen har sagt att man följer Strasbourgdomstolens avgöranden när det gäller mänskliga rättigheter. Men man kan tänka sig det motsatta – att vi har sagt något och att Strasbourgdomstolen tycker något annat. Då får man se vad som händer. Advokaten Nr 5 • 2015 Hittills har det aldrig ställts på sin spets, säger Carl Gustav Fernlund. Helena Jäderblom, domare vald för Sverige i Europadomstolen, är inne på samma linje. – Vi tittar självklart på hur EU-domstolen tolkar sina bestämmelser. Jag kan inte säga att det råder någon diskrepans, men det kan man säkert påstå, och det kan säkert bli så att tolkningen av bestämmelserna utvecklas sig åt olika håll, säger hon. EU-ANSLUTNING Enligt Lissabonfördraget, som trädde i kraft i december 2009, ska EU ansluta sig till Europakonventionen, en fråga som bland andra Sverige har drivit. – Man har tyckt att det är konstigt att unionen inte är 43 Carl Fredrik Bergström. » FOTO: LEIF KULLBERG